Hinner morötterna bli gamla i grönsakslådan och händer det att du då kastar dem? I så fall är du inte ensam. I genomsnitt slänger en person i Sverige årligen omkring 15 kilo livsmedel som hade kunnat ätas, något som också är ett stort klimatproblem. Matsvinn står för 8–10 procent av de globala växthusgasutsläppen, och samtidigt ökar matfattigdomen i Sverige.
Under den ideella föreningen Ätbarts konferens nyligen diskuterades både matsvinn och ekonomisk utsatthet ur flera perspektiv. En röd tråd i samtalen var att det som ibland lyfts som en win-win-lösning på två svåra problem – att använda överbliven och donerad mat för att lindra matfattigdom – paradoxalt nog kan förstärka dem. Li Kristjansdottir som leder Ätbarts projekt Svenska matbanksnätverket betonar därför i en intervju att systemkritiska frågeställningar och praktiska frågor hänger ihop.
Ännu större utsläppsbov är transportsektorn. I Sverige står den för omkring en tredjedel av de territoriella klimatpåverkande utsläppen. Därför räcker det inte med elektrifiering – enligt IVL Svenska miljöinstitutet måste trafiken minska i städerna. Politiska åtgärder som sänkta hastighetsgränser, att gynna cyklar, gångtrafikanter och kollektivtrafik kan på kort tid minska trafiken visar erfarenheter från andra länder.
Politiska åtgärder skulle också kunna avhjälpa en allt mer segregerad svensk skola. En fallstudie av en svensk kommun visar att bussning av elever gav positiva resultat. Eleverna i den integrerade skolformen umgicks i högre grad med personer med annan bakgrund än de själva, och fick bättre resultat på de nationella proven, visar en studie från Stockholms universitet.
I veckans nummer kan du också läsa om ett nytt centrum för forskning av honungsbin och om en ny kurs om lokal demokrati och omställning. Dessutom: Valdemar Möller recenserar en ungdomsbok om olydnad genom historien.
Trevlig läsning!
Bella Frank, tf chefredaktör
