Omställningsnätverket – en tioåring med vilja att tänka om

På Omställningsnätverkets konferens som hölls tidigare i september i Dals Rostock i Dalsland har samtalet denna lördagseftermiddag delats upp i smågrupper. Pernilla Fogelqvist, en av Omställningsnätverkets två ordförande, föreslår en flytt från den större salen till en hörna med bekväma fåtöljer i Kroppefjälls B&B:s undervåning. Hon berättar om den svenska omställningsrörelsens tioåriga historia för några av deltagarna som är något av nykomlingar i sammanhanget.

– Omställning handlar om att tänka om, förklarar Pernilla Fogelqvist.

Omställningsrörelsen växte fram i den lilla sydvästra engelska staden Totnes omkring 2006 som ett svar på hur ett lokalsamhälle kan mobilisera sig för att möta hotet från klimatförändringarna. Drivkraften var att hitta nya sätt att tänka på för att därigenom kunna bygga alternativ. Tanken är att ta hand om både sig själv och andra, liksom naturen, samt att hitta lokala svar på de globala kriser världen står inför.

En av omställningsrörelsens grundare är Rob Hopkins. Efter att ha jobbat som lärare i permakulturdesign flyttade han till Totnes där han tillsammans med flera andra bildade Transition Town Totnes. Stadens omställningsarbete har sedan dess inspirerat lokalsamhällen runt om i världen att börja sin egna resa till att ställa om. 

Hopkins är också medgrundare till nätverket Transition Network som bildades för att stötta den framväxande internationella rörelsen, samt författare till flera böcker om omställning varav hans senaste From What Is to What If: unleashing the power of imagination to create the future we want, handlar just om vikten av att tänka om.

– Det är lite det som det handlar om, säger Pernilla Fogelqvist, waldorflärare som ursprungligen är från Alingsås men som länge har bott och verkat i Järna. Där har det under många år funnits ett liknande ”tänk-om”-tänk som är vad omställningsrörelsen omfamnar.

Åtta grundprinciper

Omställningsnätverket arbetar utifrån åtta principer. En omställare respekterar bland annat resursbegränsningar, bygger resiliens (motståndskraft) och jobbar för att snabbt minska sina koldioxidutsläpp.

Omställningsnätverket främjar inkludering och social rättvisa, delar fritt med sig av sina idéer och jobbar med närhetsprincipen och självorganisering. Alla som ställer sig bakom principerna välkomnas:

– Beslut ska fattas på den lämpligaste nivån. Vi främjar balans, både den inre och den yttre balansen, säger Pernilla Fogelqvist och pekar på att det är ett återkommande problem i många aktiviströrelser att människor bränner ut sig.
För att stävja det lyfter omställningsrörelsen vikten av att kombinera handling med reflektion och vila, liksom firande och glädje.

Pernilla Fogelqvist själv betonar att det är nödvändigt att bygga resiliens, att ha en förmåga att stå emot och hämta sig från kriser. Det handlar bland annat om att kunna svara på frågan: Om allt går åt skogen, vad har jag för då för nätverk som kan bära mig? Vet jag var kan få mat om allt går fel? På nationell nivå är Sverige som land långt ifrån resilient vad gäller exempelvis matförsörjningen.

– Hur blev det så, att vi inte har några förråd?, undrar Pernilla Fogelqvist.

Samarbeten och synergier

En av Omställningsnätverket principer handlar om att söka samarbeten och synergier, såväl inom som utanför omställningsrörelsen. Ett sådant samarbete finns med  Studiefrämjandet som har varit med i arbetet för årets omställningskonferens och som också står som arrangör för en av programpunkterna. 

Nätverket har också ett samarbete tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) genom kursen Bortom möjlighetshorisonten. Det är en halvdags-workshop som politiker, tjänstemän, näringsliv och civilsamhället kan gå för att tillsammans genomföra ett tankeexperiment. 

– Den workshopen går ut på ”tänk om”. Om vi hade tänkt annorlunda 1989, hur hade vår nutid kunnat se ut nu? Det ger människor möjlighet att tänka om, säger Pernilla Fogelqvist och förklarar att materialet är gratis att använda för den som själv vill lära ut kursen, något Landets Fria Tidning tidigare har rapporerat om. 

Även för den som bor långt ifrån andra omställare finns det ofta aktiviteter att ta del av via nätet. Facebookgruppen Aktivt hopp brukar hålla en workshop på temat ”Hur möter vi vår tids utmaningar utan att bli galen?”. Andra sätt att göra omställning på eller skapa resiliens är att inte bara odla grönsaker utan att odla relationer med människor i sin närhet, så kallad social permakultur. Att se om sina morotsplantor men också bygga en hållbar gemenskap med grannar i sin portuppgång eller i sitt närområde. 

– Vad behöver vi göra steg för steg för att ett fossilfritt samhälle ska bli möjligt?, undrar Pernilla Fogelqvist som pekar på hur Mattias Olsson, vars film Avtryck har haft premiär på konferensen, ställer sig den frågan.

– Där finns ett klipp om hur han säljer sin bil och cyklar ett år istället. Det handlar om att tänka nya tankar, säger hon.

Göra om i det stora och lilla

Men även om omställning handlar om att kunna och våga tänka om går rörelsen också ut på att göra om. Under konferensen tas flera exempel på hur det går att göra om i stort och smått, från regenerativt jordbruk, guida förortsbor i naturen, odla i stadskvarter, satsningar på att bygga lokala energigemenskaper, och hur man kan jobba med vatten för att motverka uppvärmning och extremväder till exempel. Pernilla Fogelqvist tar också upp gruppen Matvärn som arbetar för lokalproducerad mat med minskad klimatpåverkan och för att kunna stå emot en möjlig matkris. 

– Matvärn är ett exempel där folk har provtänkt och faktiskt gör, säger hon och understryker att det också kan handla om små saker i vardagen. Under covid-19-pandemin hängde hennes grannar som hade äppelträd upp påsar med äpplen som folk kunde komma och ta. 

– Det har fortsatt och nu finns det äpplen att hämta nästan hela tiden, säger hon.