1972 släpptes den uppmärksammade rapporten Tillväxtens gränser, skriven av tankesmedjan Romklubben tillsammans med forskare från MIT-universitetet. Budskapet var att oändlig ekonomisk tillväxt inte är omöjlig på en planet med ändliga resurser. På konferensen Beyond Growth väcker EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den både hyllade och kritiserade texten åter till liv.

– Jag vill fokusera på en poäng som rapporten utan något som helst tvivel hade rätt i, och det är det tydliga budskapet att en tillväxtmodell baserad på fossila bränslen helt enkelt är obsolet, säger hon i sitt inledande tal, följt av en lång applåd.

Ursula von der Leyen kritiserade i sitt tal hur vi idag mäter ett samhälles framgång, med en hänvisning till den amerikanska demokraten Robert Kennedy, justitieminister under brodern John F Kennedys presidentskap.

– Robert Kennedy sa på 60-talet sa de välkända orden att BNP ”mäter allt utom det som gör livet värt att leva: våra barns hälsa, eller glädjen i deras lek”. Och jag är säker på att om Kennedy höll talet idag hade han inkluderat fåglars sång och glädjen att andas ren luft. Idag förstår vi Kennedys visdom på en mycket grundläggande nivå: att ekonomisk tillväxt inte har ett egenvärde, säger Ursula von der Leyen.

”Sviker medborgarna”

I konferensens första panel deltog nämnda Romklubbens ena ordförande Sandrine Dixson-Declève, som sammanfattar tiden sedan Tillväxtens gränser-rapporten släpptes.

– Vad har hänt sedan dess? Det är nu, 50 år senare, ett historiskt faktum att politiska ledare valde att följa de mest destruktiva scenarierna i Tillväxtens gränser.

6 av 9 av de planetära gränserna är överskridna, och människans ekologiska fotavtryck fortsätter att växa, påpekar hon.

I sitt anförande kopplar Sandrine Dixson-Declève ekonomisk tillväxt till demokrati.

– Besattheten av ekonomisk tillväxt sviker fullständigt majoriteten av människorna. Låt oss tala klarspråk: Demokratier är hotade, sociala spänningar ökar. Medborgare anser helt enkelt inte att politiska ledare står på deras sida, säger hon.

Starka demokratier kan inte förenas med en besatthet av tillväxt, enligt Sandrine Dixson-Declève.

– Det viktigaste vi kan göra nu är att investera i social sammanhållning. I hjärtat av det finns mänskligt välmående. Ekonomisk trygghet och ekologisk bärkraftighet – inte tillväxt.

Hon riktar även en känga mot tron på att teknologi kommer att lösa problemen, och trycker på att det ekonomiska paradigmet är vad som behöver ändras.

Överlevnadsguide för mänskligheten

Sandrine Dixson-Declève är en av författarna till boken Limits and Beyond: 50 years on from The Limits to Growth, what did we learn and what’s next? från 2022, som handlar om lärdomar och hur vi går vidare, 50 år efter Tillväxtens gränser. Hon är även medförfattare till boken Earth for all: a survival guide to humanity, som Landets Fria Tidning tidigare skrivit om.

Alternativet till det spår världen är inne på nu är enligt författarna till sistnämnda en modell som mäter och strävar efter att öka välmående och minska sociala spänningar. För att nå dit krävs enligt författarna att miljarder människor lyfts ur fattigdom och inkomster fördelas mer rättvist, jämställdhet mellan könen, omställning av matproduktionen med tyngdpunkt på växtbaserat, och en övergång till ren energi.

För att genomföra dessa stora förändringar fordras i sin tur bland annat mer statliga resurser till hälsa och utbildning, progressiva skatter, mer makt åt arbetare, starkare fackföreningar, och fullständig jämställdhet mellan könen i ledande positioner, enligt Dixson-Declève.

– Men viktigast av allt – i detta scenario ser vi att sociala spänningar minskar dramatiskt, och välmående ökar.

Hon nämner även universell basinkomst som en nödvändighet, för att fördela välståndet rättvist till alla människor i världen.

– Det här är inte utopiskt. Det är vad som är rättvist, och det är vad omställning av samhället handlar om.

Omställningsresan kommer att vara omvälvande, betonar Dixson-Declève:
– Om det ska lyckas måste majoriteten av människorna vara mer på resan. Den måste vara rättvis, och ge genuint hopp om en bättre framtid för majoriteten.

EU och BNP-måttet

Sandrine Dixson-Declève nämner att det redan idag finns vad hon kallar välmående-ekonomier, som ifrågasätter BNP som mått på samhällets framgång. Hon nämner bland annat Nya Zeeland, Island och Finland.

Är EU på väg i samma riktning, kan man ju fråga sig, efter Ursula von der Leyens tal, där hon kallar unionen en ”social marknadsekonomi”.

– Vår sociala marknadsekonomi har aldrig handlar enbart om ekonomisk tillväxt, utan om mänsklig utveckling, säger hon.

I praktiken är det emellertid inte så att EU är på väg att överge BNP som mått. Endast en timme efter von der Leyens tal presenterades unionens ekonomikommissionär Paolo Gentiloni siffror om att året ”börjat bättre än väntat” med en ekonomisk prognos: BNP väntas öka med 1 procent, inte 0,8 enligt tidigare bedömning. Miljöindikatorer lyste med sin frånvaro under presentationen, något som nyhetssajten Euractiv uppmärksammade.

På frågan om det var i färd att ändras, givet von der Leyens kritik, svarar Paolo Gentiloni att kommissionen överväger att förstärka rollen för såväl miljödimensionen som den sociala dimensionen i sina rekommendationer och policies.

– Det här är ett pågående arbete, vi behöver förbättra det, säger Paolo Gentiloni till Euractiv, och nämner som exempel att andra mått på välstånd än bör tas med i beräkningen.