Projektet kallas Earth4All och har pågått sedan 2020 och har inkluderat forskare, ekonomer och experter som tittat på vad som kan vara ett rättvisare och mer motståndskraftigt ekonomiskt system. Boken där de presenterar sina slutsatser heter Earth For All: a survival guide to humanity och släpps den 20 september.

Författarna drar slutsatsen att med extraordinära ansträngningar kan världen stabilisera den globala temperaturen under två grader och närma sig ett slut på fattigdomen till 2050.

Men, ökande ojämlikhet riskerar att leda till mer dysfunktionella samhällen, som då får det svårare att samarbeta för att hantera existentiella hot, som klimatförändringar.

Owen Gaffney vid Stockholm Resilience center är en av medförfattarna.

Ni tittar inte i första hand på miljöproblemen i sig, utan på hur planetens samhällen behöver förändras?

– Detta är rätt. Vi är intresserade av ekonomi, samhälle och styrning. Vilka är förutsättningarna som ger social sammanhållning och stabilitet. Dessa är avgörande om vi vill fatta långsiktiga beslut och ta med hela samhället på denna resa.

Vad är speciellt med sammansättningen av forskarna som bidragit till boken?

– Det här är verkligen ett ganska unikt initiativ. I centrum för Earth4All finns en internationell grupp av ledande ekonomiska tänkare och en grupp som kan bygga ekonomiska modeller som utforskar föreslagna lösningar och ta reda på vilka som verkligen erbjuder löftet om positiv förändring i global skala och i snabb takt.

Mäter välmående och sociala spänningar

Två parametrar i forskarnas modell är ett index för sociala spänningar i samhällen och ett välmåendeindex. De gör att det går att se hur politik kan få sociala spänningar i samhällen att stiga eller minska. Om sociala spänningar ökar kan det orsaka politisk destabilisering, stagnerande ekonomi och regeringar kommer inte att kunna möta mer långsiktiga existentiella utmaningar, som klimat- och miljökrisen.

– Man kan säga att modellen är optimerad för välbefinnande till skillnad från många ekonomiska modeller som är optimerade för ekonomisk tillväxt. Medan vissa människor talar om att miljökollaps får samhällen att kollapsa det här århundradet, drar vi slutsatsen att klimatnödsituationen kommer att medföra katastrofer, men i sig är det osannolikt att det kommer att orsaka kollaps detta århundrade. Men om vi inte tar itu med sociala spänningar kommer dessa sannolikt att förvärras och göra det svårare att hantera frågor som klimatförändringar, säger Owen Gaffney.

En stor omställning behövs

Även om forskarna slår fast att det skulle vara möjligt för världens ledare att hejda uppvärmningen vid 2 grader, så kommer det att kräva ”extraordinära åtgärder”.

Fram till 2100 skissar man på två scenarier. Det ena innebär att världens samhällen gör ”för lite för sent”, som är det sätt samhället fungerar idag, vilket riskerar leda till ett sammanbrott för samhällen. Det andra scenariot innebär ”det stora språnget”, vilket kan leda till ett genombrott och ett hållbart liv för alla på jorden.

Det språnget behöver tas omedelbart och omfatta ett antal områden, enligt forskarna, som bland annat konstaterar att dagens politiska och ekonomiska system bidrar till ökad ojämlikhet, vilket kommer att öka risken för sociala spänningar i många samhällen.

Grundläggande för uthålliga samhällen är också att:

•Mellan 3 och 4 miljarder människor behöver lyftas ur fattigdom genom reformer av det internationella finansiella systemet.

•Inkomsterna behöver fördelas mer rättvist.

•Full jämställdhet mellan kvinnor och män behöver nås senast 2050.

•Resursslösande matproduktionen behöver ställas om så att kostvanorna blir hälsosamma för både människor och ekosystemen.

•Den energi vi använder behöver vara ren och nettonollutsläpp behöver nås till 2050.

Kräver "relativt små" investeringar

Forskarna konstaterar att de investeringar som krävs för att ett sådant uthålligt samhälle är relativt små, mellan 2 och 4 procent av de globala årliga inkomsterna skulle ge hållbara energisystem och säkra tillgången på mat. Det är dock något som stater och medborgare kommer att behöva se till att marknaderna genomför.
 
Den svenska forskaren Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, är en av medförfattarna i boken och kommenterar förändringsområdena:

– Av hundratals potentiella lösningar har vi identifierat fem sammanlänkade vändningar som representerar de enklaste och mest effektiva lösningarna som vi måste börja implementera detta decennium för att bygga ekonomier som verkar inom planetens gränser omkring 2050. Men även med denna extraordinära insats kan vi inte helt eliminera djupgående risker för stabiliteten i jordsystemet, säger han i ett pressmeddelande.

Förändringarna kommer dock att innebära störningar och därför är sociala skyddsnät viktiga, som tillfredställer allas grundläggande behov – en form av basinkomst som forskarna kallar ”medborgarfonder”.

Omstöpt ekonomi kräver breda samarbeten

Allt sammantaget skulle innebära den snabbaste ekonomiska omvälvningen i historien och kräva brett samarbete världen över.

Jayati Ghosh, utvecklingsekonom och professor i ekonomi vid University of Massachusetts Amherst, konstaterar att för många som idag lever i fattigdom väntar ”helvetet på jorden” och att boken Earth for all ska ses som en uppmaning till handling och att världens regeringar måste reagera på de folkliga påtryckningar som bland annat visar sig i sociala rörelser.

–  Eftersom de nödvändiga förändringarna är så stora kräver de målmedvetna sociala rörelser med brett deltagande. Historien visar att tröghet och hopplöshet kan bli självuppfyllande, säger hon i ett pressmeddelande.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.