1972 släpptes den uppmärksammade rapporten Tillväxtens gränser, skriven av tankesmedjan Romklubben tillsammans med forskare från MIT-universitetet. Budskapet var att oändlig ekonomisk tillväxt inte är omöjlig på en planet med ändliga resurser. På konferensen Beyond Growth väcker EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den både hyllade och kritiserade texten åter till liv.

– Jag vill fokusera på en poäng som rapporten utan något som helst tvivel hade rätt i, och det är det tydliga budskapet att en tillväxtmodell baserad på fossila bränslen helt enkelt är obsolet, säger hon i sitt inledande tal, följt av en lång applåd.

Ursula von der Leyen kritiserade i sitt tal hur vi idag mäter ett samhälles framgång, med en hänvisning till den amerikanska demokraten Robert Kennedy, justitieminister under brodern John F Kennedys presidentskap.

– Robert Kennedy sa på 60-talet sa de välkända orden att BNP ”mäter allt utom det som gör livet värt att leva: våra barns hälsa, eller glädjen i deras lek”. Och jag är säker på att om Kennedy höll talet idag hade han inkluderat fåglars sång och glädjen att andas ren luft. Idag förstår vi Kennedys visdom på en mycket grundläggande nivå: att ekonomisk tillväxt inte har ett egenvärde, säger Ursula von der Leyen.

”Sviker medborgarna”

I konferensens första panel deltog nämnda Romklubbens ena ordförande Sandrine Dixson-Declève, som sammanfattar tiden sedan Tillväxtens gränser-rapporten släpptes.

– Vad har hänt sedan dess? Det är nu, 50 år senare, ett historiskt faktum att politiska ledare valde att följa de mest destruktiva scenarierna i Tillväxtens gränser.

6 av 9 av de planetära gränserna är överskridna, och människans ekologiska fotavtryck fortsätter att växa, påpekar hon.

I sitt anförande kopplar Sandrine Dixson-Declève ekonomisk tillväxt till demokrati.

– Besattheten av ekonomisk tillväxt sviker fullständigt majoriteten av människorna. Låt oss tala klarspråk: Demokratier är hotade, sociala spänningar ökar. Medborgare anser helt enkelt inte att politiska ledare står på deras sida, säger hon.

Starka demokratier kan inte förenas med en besatthet av tillväxt, enligt Sandrine Dixson-Declève.

– Det viktigaste vi kan göra nu är att investera i social sammanhållning. I hjärtat av det finns mänskligt välmående. Ekonomisk trygghet och ekologisk bärkraftighet – inte tillväxt.

Hon riktar även en känga mot tron på att teknologi kommer att lösa problemen, och trycker på att det ekonomiska paradigmet är vad som behöver ändras.

Överlevnadsguide för mänskligheten

Sandrine Dixson-Declève är en av författarna till boken Limits and Beyond: 50 years on from The Limits to Growth, what did we learn and what’s next? från 2022, som handlar om lärdomar och hur vi går vidare, 50 år efter Tillväxtens gränser. Hon är även medförfattare till boken Earth for all: a survival guide to humanity, som Landets Fria Tidning tidigare skrivit om.

Alternativet till det spår världen är inne på nu är enligt författarna till sistnämnda en modell som mäter och strävar efter att öka välmående och minska sociala spänningar. För att nå dit krävs enligt författarna att miljarder människor lyfts ur fattigdom och inkomster fördelas mer rättvist, jämställdhet mellan könen, omställning av matproduktionen med tyngdpunkt på växtbaserat, och en övergång till ren energi.

För att genomföra dessa stora förändringar fordras i sin tur bland annat mer statliga resurser till hälsa och utbildning, progressiva skatter, mer makt åt arbetare, starkare fackföreningar, och fullständig jämställdhet mellan könen i ledande positioner, enligt Dixson-Declève.

– Men viktigast av allt – i detta scenario ser vi att sociala spänningar minskar dramatiskt, och välmående ökar.

Hon nämner även universell basinkomst som en nödvändighet, för att fördela välståndet rättvist till alla människor i världen.

– Det här är inte utopiskt. Det är vad som är rättvist, och det är vad omställning av samhället handlar om.

Omställningsresan kommer att vara omvälvande, betonar Dixson-Declève:
– Om det ska lyckas måste majoriteten av människorna vara mer på resan. Den måste vara rättvis, och ge genuint hopp om en bättre framtid för majoriteten.

EU och BNP-måttet

Sandrine Dixson-Declève nämner att det redan idag finns vad hon kallar välmående-ekonomier, som ifrågasätter BNP som mått på samhällets framgång. Hon nämner bland annat Nya Zeeland, Island och Finland.

Är EU på väg i samma riktning, kan man ju fråga sig, efter Ursula von der Leyens tal, där hon kallar unionen en ”social marknadsekonomi”.

– Vår sociala marknadsekonomi har aldrig handlar enbart om ekonomisk tillväxt, utan om mänsklig utveckling, säger hon.

I praktiken är det emellertid inte så att EU är på väg att överge BNP som mått. Endast en timme efter von der Leyens tal presenterades unionens ekonomikommissionär Paolo Gentiloni siffror om att året ”börjat bättre än väntat” med en ekonomisk prognos: BNP väntas öka med 1 procent, inte 0,8 enligt tidigare bedömning. Miljöindikatorer lyste med sin frånvaro under presentationen, något som nyhetssajten Euractiv uppmärksammade.

På frågan om det var i färd att ändras, givet von der Leyens kritik, svarar Paolo Gentiloni att kommissionen överväger att förstärka rollen för såväl miljödimensionen som den sociala dimensionen i sina rekommendationer och policies.

– Det här är ett pågående arbete, vi behöver förbättra det, säger Paolo Gentiloni till Euractiv, och nämner som exempel att andra mått på välstånd än bör tas med i beräkningen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.