Hårdare tag mot fredliga demonstranter, otillräckligt skydd av samer, och lagar som ökar risken för strukturell rasism. Det är några exempel på hur mänskliga rättigheter är på tillbakagång i Sverige, enligt Amnesty internationals årsrapport.
– Utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige går åt fel håll. I stället för ett rättighetsperspektiv på våra samhällsutmaningar riskerar många av de politiska förslagen att leda till strukturell rasism, kollektiv bestraffning och misstänkliggörande av vissa grupper i samhället. Det är helt oacceptabelt, säger Anna Johansson, Amnesty international Sveriges generalsekreterare i ett uttalande.
Hon lyfter att klimataktivister som utfört fredlig civil olydnad har dömts för sabotage och en av dem till fängelse, och att fjolårets koranbränningar fått regeringen att vilja se över demonstrationsrätten.
– Både de hårda brottsanklagelser som riktas mot fredliga klimataktivister och regeringens vilja att begränsa demonstrationsrätten är mycket oroväckande. Yttrande- och mötesfriheten utgör grundläggande rättigheter för att människor ska kunna göra sin röst hörd och ställa makthavare till svars, säger Anna Johansson.
Risk för ökad rasism
Amnesty International tar i sin årsrapport även upp att regeringens nya straffrättsliga åtgärder riskerar att ”diskriminera och kränka rättigheterna för flyktingar, migranter och personer som rasifieras”. Ett exempel är de utökade möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel som telefonavlyssning.
Dessutom riskerar regeringens förslag att offentliganställda ska anmäla papperslösa förstärka systematisk rasdiskriminering, skriver Amnesty.
– Istället för att arbeta för att skydda de som riskerar att utsättas för rasism och diskriminering ser Amnesty att flera lagförslag som svenska regeringen lagt fram istället kan leda till att många fler kan komma att utsätts för strukturell rasism, även genom polisens arbete. Det är helt oacceptabelt, alla människor har samma värde och samma rättigheter oavsett vilka de är, hur de ser ut och var de kommer ifrån, säger Anna Johansson.
I årsrapporten lyfts även hur trycket på samiska marker från exempelvis gruvor, skogsavverkning och vindkraftsanläggningar hotar den samiska kulturens överlevnad. För att leva upp till sina internationella åtaganden om urfolks rättigheter måste samerna garanteras rätt till inflytande över sina traditionella marker, påpekar Amnesty. Landets Fria har tidigare i år skrivit om att FN kritiserat Sverige för att misslyckas med detta.
– Amnesty vill se ett slut på gamla koloniala mönster och menar att Sverige behöver ny lagstiftning som tydligt stärker skyddet för urfolksrätten. Det samiska folket och deras kunskap måste behandlas som en del av lösningen när vi ställer om vårt samhälle, säger Anna Johansson.
Läs Amnesty internationals årsrapport The State of the world´s human rights här.
