Radar

Forskare: Återvunnen plast varken säker eller cirkulär

Återvunnen plast innehåller hundratals giftiga kemikalier från bland annat läkemedel och bekämpningsmedel, och är olämplig för de flesta ändamål. Larmet kommer från forskare på bland annat Göteborgs universitet som har undersökt återvunnen plast från 13 länder.

Över 13 000 kemikalier används i plast, och en fjärdedel klassificeras som farliga. Det finns få regler om kemikalier i plast, och internationell handel för frågan om återvunnen plast mer komplicerad.

Plasten som undersöktes i studien kom från återvinningsanläggningar i Afrika, Sydamerika, Asien och Östeuropa. När forskarna analyserade den hittade de hundratals giftiga kemikalier, däribland läkemedel, industrikemikalier och mycket giftiga bekämpingsmedel.

Deras slutsats är att ingen plast kan anses säker eller cirkulär eftersom giftiga kemikalier används för att tillverka all plast. Plast absorberar även andra kemikalier under användningen.

– Plaståtervinning har utpekats som en lösning på plastföroreningskrisen, men giftiga kemikalier i plast försvårar återanvändning, avfallshantering och återvinning, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet i ett uttalande.

Forskarna menar att ingen plastkemikalie kan kassas som säker, och skriver i tidskriften Science att de farliga kemikalierna innebär risker för konsumenter, återvinningsarbetare och miljön:

”Innan återvinning kan bidra till att tackla plastföroreningskrisen måste plastindustrin begränsa farliga kemikalier.”

– Vi måste snabbt fasa ut plastkemikalier som kan skada människors hälsa och miljön, säger Bethanie Carney Almroth.

Plast i Sverige

• Plastanvändningen och mängden plastavfall har ökat de senaste tio åren. 2020 använde varje invånare mer 30 kilo mer plast per år än 2010.
• Största delen av plastavfallet, 87 procent, går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin.
• Endast ungefär 10 procent materialåtervinns och blir ny plast. Resten eldas upp och orsakar 6 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.
• I färdplanen för Fossilfritt Sverige lovar uppvärmningsbranschen att vara klimatpositiv från och med år 2045, men det saknas mål för plastförbränning till år 2030.
• Pantflaskor i plast och delar av förpackningsplasten är några kategorier som materialåtervinns, totalt materialåtervinns upp till 34 procent av dessa.
• I genomsnitt är bara 50 procent av plasten i en ny petflaska gjord av återvunnet material. Resten består av ny plast tillverkad av olja och fossilgas.
Källa: Naturvårdsverket, Fossilfritt Sverige och Returpack

Radar

Du kan visst köpa begagnade leksaker – men ha koll på detta

Byggsatser i Lego är vanligt på andrahandsmarknaden.

”Begagnade leksaker bör undvikas”, var rubriken på en text från TT som publicerades i många svenska tidningar i veckan. Betyder det att den ärvda tågbanan i trä nu måste bort från ditt barns närhet? Läs den här texten om du vill veta vad Kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Elsäkerhetsverket egentligen flaggar rött för.

Att leksaker kan vara farliga har nog få småbarnsföräldrar missat. Många känner även till att ålder inte bara är ett nummer, utan att ämnen i leksaker som förr var tillåtna i dag är förbjudna på grund av att de innehåller farliga kemikalier.

2013 skärptes nämligen lagen kring vad leksaker får innehålla vilket gör att leksaker från de senaste tio åren överlag är säkrare än de äldre.

Betyder det att vi bör slänga bort alla äldre leksaker?

Avråder myndigheterna från att ge barn begagnade leksaker?

Nej. I pressmeddelandet från myndigheterna står följande att läsa:

”Att sälja och köpa begagnade leksaker är en viktig del i ett cirkulärt och hållbart samhälle. Men det finns vissa som behöver rensas bort.”

Vad är det då vi ska se upp med?

Kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Elsäkerhetsverket nämner exempelvis osäkra batteriluckor, skadade sladdar och farliga kemikalier.

– Vår rekommendation är att inte köpa, sälja eller ge bort begagnade mjuka plastleksaker som till exempel dockor och badankor, säger Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Orsaken är att mjukplasten kan innehålla hormonstörande ämnen.

Gamla mjuka plastleksaker som badankor kan innehålla hormonstörande ämnen. Foto: S Tsuchiya/Unsplash

Bra att komma ihåg kan vara att de skärpta reglerna gäller inom EU. Skulle du köpa leksaker med ursprung i andra länder – titta efter CE-märkningen, som betyder att leksakerna är tillverkade med hänsyn till de regler som gäller i EU. Som Landets Fria tidigare rapporterat om har granskningar visat på stora säkerhetsbrister hos importerade leksaker.

Kemikalieinspektionen har tillsammans med Konsumentverket och Elsäkerhetsverket sammanställt vad den som säljer begagnade leksaker ska tänka på. Den går bra att läsa även som köpare.

Checklista för begagnade leksaker


Sälj inte trasiga leksaker. Kläm, känn och dra för att se att inga delar lossnar eller att sömmar går sönder så att innehållet kan komma ut. Små delar som lossnar kan innebära risk för att barn kvävs om de sväljer dem.

• Rensa bort gamla leksaker som är av mjuk plast, luktar starkt eller är klibbiga och feta. De kan innehålla hormonstörande ämnen. År 2013 kom strängare regler för vilka kemiska ämnen leksaker inte får innehålla och i nytillverkade leksaker är fler alltså förbjudna. Riskerna är mindre i gamla leksaker av trä och hårdplast.

Sälj inte leksaker som har långa band eller starka magneter. Barn kan få band runt halsen och kvävas. Om barn sväljer flera starka magneter som dras till varandra kan barnet få allvarliga tarmskador som kan leda till döden.

Kolla att batteriluckan är svår för barn att öppna, till exempel genom att den har en skruv. Om barnet pillar upp luckan och sväljer ett knappcellsbatteri så kan det snabbt ge så allvarliga frätskador i barnets mage och tarm att det kan dö.

• Om leksaken drivs av el, eller behöver laddas, är det bra att se över så att sladd och utsidan på leksaken är hela och utan skador. Se även till att stiften i stickproppen inte är sneda eller går att vicka på. Laddaren/transformatorn ska vara i original eller motsvarande med rätt ström, spänning (max 24 volt) och kontakt. Stickproppen ska vara tillverkad för vårt svenska elnät och eluttag.

• När du säljer en leksak som behöver el är det viktigt att den fungerar som den ska. Blir den onormalt varm eller beter sig annorlunda måste du kassera den.

Källa: Elsäkerhetsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen

Radar

Fattiga bär plastens verkliga kostnad – ”Ingen billig engångsvara”

Endast 9 procent av världens plast återvinns.

Kostnaderna för att producera och avfallshantera plast blir tio gånger högre för miljö, hälsa och ekonomi i fattiga länder jämfört med rika. Det slår WWF fast i en ny rapport.
     – Vi kan inte längre acceptera att plast är en billig engångsvara, säger Inger Näslund, havsexpert på WWF. 

Kostnaden för ett kilo plast under hela dess livstid, alltså inklusive såväl produktion som avfallshantering, är cirka 2200 kronor i låginkomstländer och cirka 209 kronor i höginkomstländer. Plastens pris är alltså tio gånger högre för fattiga, visar en ny rapport från WWF.

Låg- och medelinkomstländer är minst rustade för att ta hand om plasten. Till exempel saknas som regel återvinningssystem; endast 9 procent av världens plast återvinns. Låginkomstländer är mer sårbara för giftiga kemikalier, något som påverkar såväl människors hälsa som miljö. Ändå förväntas just dessa länder ta hand om avfallet.

WWF sätter sitt hopp till ett globalt plastavtal som ska förhandlas fram av FN-länderna i Nairobi, Kenya 13–19 november.

– Alla länder måste stå upp för höga ambitioner och bindande globala regler för en framtid utan plastskräp. Regeringar frestas att tro på nationella eller frivilliga åtgärder snarare än gemensamma regler. Men vår rapport visar att länders enskilda beslut leder till ett orättvist system, där bördorna bärs av de som har minst resurser, säger Inger Näslund, senior havsexpert på Världsnaturfonden WWF i ett uttalande.

Plastskräp hotar det marina livet
Plastskräp hotar det marina livet. Foto: Rich Carey/WWF

I dag är 60 procent av den plast som tillverkas designad för engångsbruk, och det saknas producentansvar för plastens påverkan på hälsa, miljö och ekonomi.

Inför FN-mötet i Nairobi efterlyser WWF bland annat en utfasning av de mest riskfyllda plasterna och globala krav på system som prioriterar återanvändning och återvinning av plast.

Plastproblemet i världen – några exempel

Kenya: För sex år sedan tog Kenya ett djärvt steg genom att förbjuda engångsplastpåsar. Trots förbudet fortsätter landet att kämpa med illegal import av plastpåsar. Ett stort problem är att grannländerna saknar förbud mot plastpåsar.

Fiji: Turister som anländer till den lilla östaten Fiji genererar sju gånger mer plastavfall per person och dag än landets invånare. Trots miljölagstiftning och strategier för avfallshantering klarar bara en av Fijis åtta slutförvarsplatser miljökraven. Det innebär ett plastläckage på 25 procent eller nästan 4 000 ton plast varje år. Det motsvarar 80 fyllda simbassänger.

Brasilien: Mer än 10 miljoner ton plast kommer in på den brasilianska hemmamarknaden varje år. Dessutom importerar Brasilien årligen 12 000 ton plastavfall i en takt som växer med 7 procent. Mängden avfall som hanteras olagligt ökar. Om nuvarande trend fortsätter kan Brasilien bli den fjärde största producenten av felhanterat plastavfall. Endast 22 procent av städerna i Brasilien samlar in avfall för återvinning.

Källa: WWF