Över 13 000 kemikalier används i plast, och en fjärdedel klassificeras som farliga. Det finns få regler om kemikalier i plast, och internationell handel för frågan om återvunnen plast mer komplicerad.

Plasten som undersöktes i studien kom från återvinningsanläggningar i Afrika, Sydamerika, Asien och Östeuropa. När forskarna analyserade den hittade de hundratals giftiga kemikalier, däribland läkemedel, industrikemikalier och mycket giftiga bekämpingsmedel.

Deras slutsats är att ingen plast kan anses säker eller cirkulär eftersom giftiga kemikalier används för att tillverka all plast. Plast absorberar även andra kemikalier under användningen.

– Plaståtervinning har utpekats som en lösning på plastföroreningskrisen, men giftiga kemikalier i plast försvårar återanvändning, avfallshantering och återvinning, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet i ett uttalande.

Forskarna menar att ingen plastkemikalie kan kassas som säker, och skriver i tidskriften Science att de farliga kemikalierna innebär risker för konsumenter, återvinningsarbetare och miljön:

”Innan återvinning kan bidra till att tackla plastföroreningskrisen måste plastindustrin begränsa farliga kemikalier.”

– Vi måste snabbt fasa ut plastkemikalier som kan skada människors hälsa och miljön, säger Bethanie Carney Almroth.

Att leksaker kan vara farliga har nog få småbarnsföräldrar missat. Många känner även till att ålder inte bara är ett nummer, utan att ämnen i leksaker som förr var tillåtna i dag är förbjudna på grund av att de innehåller farliga kemikalier.

2013 skärptes nämligen lagen kring vad leksaker får innehålla vilket gör att leksaker från de senaste tio åren överlag är säkrare än de äldre.

Betyder det att vi bör slänga bort alla äldre leksaker?

Avråder myndigheterna från att ge barn begagnade leksaker?

Nej. I pressmeddelandet från myndigheterna står följande att läsa:

”Att sälja och köpa begagnade leksaker är en viktig del i ett cirkulärt och hållbart samhälle. Men det finns vissa som behöver rensas bort.”

Vad är det då vi ska se upp med?

Kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Elsäkerhetsverket nämner exempelvis osäkra batteriluckor, skadade sladdar och farliga kemikalier.

– Vår rekommendation är att inte köpa, sälja eller ge bort begagnade mjuka plastleksaker som till exempel dockor och badankor, säger Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Orsaken är att mjukplasten kan innehålla hormonstörande ämnen.

Bra att komma ihåg kan vara att de skärpta reglerna gäller inom EU. Skulle du köpa leksaker med ursprung i andra länder – titta efter CE-märkningen, som betyder att leksakerna är tillverkade med hänsyn till de regler som gäller i EU. Som Landets Fria tidigare rapporterat om har granskningar visat på stora säkerhetsbrister hos importerade leksaker.

Kemikalieinspektionen har tillsammans med Konsumentverket och Elsäkerhetsverket sammanställt vad den som säljer begagnade leksaker ska tänka på. Den går bra att läsa även som köpare.

Kostnaden för ett kilo plast under hela dess livstid, alltså inklusive såväl produktion som avfallshantering, är cirka 2200 kronor i låginkomstländer och cirka 209 kronor i höginkomstländer. Plastens pris är alltså tio gånger högre för fattiga, visar en ny rapport från WWF.

Låg- och medelinkomstländer är minst rustade för att ta hand om plasten. Till exempel saknas som regel återvinningssystem; endast 9 procent av världens plast återvinns. Låginkomstländer är mer sårbara för giftiga kemikalier, något som påverkar såväl människors hälsa som miljö. Ändå förväntas just dessa länder ta hand om avfallet.

WWF sätter sitt hopp till ett globalt plastavtal som ska förhandlas fram av FN-länderna i Nairobi, Kenya 13–19 november.

– Alla länder måste stå upp för höga ambitioner och bindande globala regler för en framtid utan plastskräp. Regeringar frestas att tro på nationella eller frivilliga åtgärder snarare än gemensamma regler. Men vår rapport visar att länders enskilda beslut leder till ett orättvist system, där bördorna bärs av de som har minst resurser, säger Inger Näslund, senior havsexpert på Världsnaturfonden WWF i ett uttalande.

I dag är 60 procent av den plast som tillverkas designad för engångsbruk, och det saknas producentansvar för plastens påverkan på hälsa, miljö och ekonomi.

Inför FN-mötet i Nairobi efterlyser WWF bland annat en utfasning av de mest riskfyllda plasterna och globala krav på system som prioriterar återanvändning och återvinning av plast.