2018 meddelade Lego, världens största leksakstillverkare, att företaget skulle sluta använda sig av oljebaserad plast i tillverkningen av legobitar. Fram till 2030 skulle legot istället tillverkas helt av växtbaserat eller återvunnet material. För två år sedan tillkännagav företaget att det hade börjat testa en prototyp som hade tagits fram av återanvända plastflaskor snarare än den så kallade ABS-plasten.

Nu överger Lego försöket eftersom användningen av prototypen skulle öka företagets klimatpåverkan istället för att minska den. Detta då det nya materialet skulle kräva stora förändringar i deras tillverkningskedja, vilket hade inneburit ett ökat koldioxidutsläpp sett under legobitarnas livscykel. 

– Tidigare fanns tron på att det var lättare att hitta det här magiska eller nya materialet, säger Legos vd, Niels Christiansen, till Financial Times, och förklarar att det perfekta materialet inte finns. 

– Vi testade hundratals material. Det har helt enkelt inte varit möjligt att finna ett sådant material, fortsätter han.

Kräver mer energi och nya fabriker

ABS-plast är enkel att tillverka och används i dagsläget i omkring 80 procent av alla legobitar företaget tillverkar varje år. När Lego har försökt använda återvunnen plast från petflaskor istället har de bland annat upptäckt att det materialet är mjukare än ABS-plast så för att göra legobitarna slitstarka har det inneburit processer som kräver mer energi. 

– Det är som att försöka göra cykel av trä snarare än av stål, säger Tim Brooks, Legos hållbarhetschef, till Financial Times. 

Dessutom skulle fabrikerna alltså behöva genomgå stora förändringar som också skulle leda till ett ökat klimatavtryck. 

– För att öka produktionen [av återvunnen pet] skulle det ske så stora störningar i tillverkningsmiljön att vi hade varit tvungna att ändra allt i våra fabriker. Efter allt det skulle klimatavtrycket ha varit mycket större. Det var en besvikelse. 

Nu ska Lego försöka ersätta andelar av ABS-plasten med material av material från naturen, biomassa. Det vill säga att gradvis ersätta ABS-plasten så att en legobit framöver tillverkas av en andel plast och en annan av biomassa. 

– Det kommer inte att gå från 0 till 100 procent hållbart material från en dag till en annan, säger Niels Christiansen.

”Bättre återanvända än återvinna”

Lego skiftar nu fokus från att ensidigt försöka hitta hållbara material till att istället sträva efter lägre koldioxidutsläpp liksom att undersöka möjligheten till ett mer cirkulärt tänkande och materialanvändning – att uppmuntra till återanvändning av redan tillverkade legobitar. 

I USA och Kanada finns redan program där konsumenter kan skänka tillbaka lego som de inte längre använder. De bitarna sorteras och rengörs sedan för att därefter skänkas till välgörenhetsorganisationer. Ett sådant program ska också introduceras i Europa nästa år. 

Dessutom planerar Lego att inom de kommande åren lansera ett program där konsumenter kan få pengar i utbyte för att lämna tillbaka lego som inte längre används. 

– Det är bättre att återanvända än att återvinna. Så vi tittar på en cirkulär affärsmodell – hur gör vi vinst från att återanvända bitar. Det är en stor förändring i tänkande och idéer, säger Tim Brooks.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.