Hur påverkar politiken hushållens klimatavtryck, och hur kan man med politiska styrmedel halvera detta? Frågan har undersökts av Finlands miljöcentral som är finska regeringens forskningsinstitut, tillsammans med Helsingfors universitet och tvärvetenskapliga Naturresursinstitutet.

Forskarna kommer fram till att det är fullt möjligt att näst intill halvera klimatavtrycket från hushållens konsumtion från 2016 års nivåer fram till 2035. Med redan beslutad politik kommer klimatavtrycket minska med runt en tredjedel. Fler styrmedel behövs för att halvera klimatavtrycket, säger Ari Nissinen, utvecklingschef vid Finlands miljöcentral enligt ett pressmeddelande från regeringens kansli.

– Även om uppskattningarna omfattar många osäkerheter, identifierade vi med tanke på konsumtion områden där en god utveckling kunde främjas genom flera åtgärder.

Beskatta utsläpp

Hittills har de politiska styrmedlen riktats in på boende och trafik, exempelvis genom att främja förnyelsebar uppvärmning och elektrifiering av fordonsflottan. Nu behövs åtgärder som förändrar hur finländarna konsumerar livsmedel och andra varor och tjänster, menar forskarna. Människor behöver äta mer vegetariskt och fisk, enligt studien. 
Forskarna konstaterar att integreringen av hållbarhetskriterier i näringsrekommendationerna utgör ett bra informationsunderlag.

Läs även: LRF kallar kostråd som förespråkar vegetariskt ”folkhälsoexperiment”

Ett av de mest effektiva sätten att göra hushållens konsumtion mer hållbar är att beskatta livsmedel baserat på utsläpp och hur nyttig maten är, enligt forskarna.

Läs även: Forskare sågar ministerns köttvurm: ”Häpnadsväckande”

Gynna reparation

När det gäller övrig konsumtion, exempelvis elektronik och kläder förespråkar forskarna styrmedel som förbättrar livslängden på produkter och minskar behovet av nykonsumtion, till exempel genom att främja service- och reparationstjänster.

Detta minskar också utsläppen som finnarnas konsumtion skapar utomlands. Hela 46 procent av utsläppen som finländarnas konsumtion ger upphov till sker utomlands (siffror från 2019). För att få bukt med det måste produktionen påverkas internationellt sett, exempelvis genom EU.

– Det effektivaste är att reglera vilket slags produkter som får släppas ut på marknaden och se till att de mest koldioxidsnåla produkterna är de billigaste, säger Eva Heiskanen, professor vid Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.

Dessutom måste man göra det enklare för konsumenter att hitta utsläppssnåla lösningar, tillägger hon.

Rättvis politik

För att utvärdera nya styrmedel för konsumtion deltog över 100 forskare och experter. Bland deras uppgifter fanns att bedöma hur godtagbara och rättvisa styrmedlen är.

När det gäller social rättvisa ska rätten till tillräcklig levnadsstandard tryggas. 
En slutsats i fråga om godtagbarhet var att stöd och kunskapsbaserad handledning var mer godtagbara ur medborgarnas perspektiv än förbud och begränsningar, som många experter trots det anser nödvändiga. Vanans makt är stark – men går att påverka, konstaterar Eva Heiskanen:

– En gång i tiden protesterade man till exempel mot användning av säkerhetsbälten, men nuförtiden är användningen av säkerhetsbälten en självklarhet.

Livsmedelsproduktionen står för omkring en fjärdedel av alla klimatutsläpp i världen och en vanlig skollunch ger utsläpp på omkring 1,8 kilo koldioxidekvivalenter. Ska eleverna äta inom planetens gränser bör den siffran vara dryga fjärdedelen eller 0,5 kilo.

För femte året i rad deltar skolor i hela landet i en temavecka där eleverna får äta inom planetens gränser. Temat för årets klimatvecka, som just nu äger rum, är ”favoriter”, som betyder att kockarna har använt rätter som barnen gillar och modifierat dem till att möta klimatbudgeten.

– Smakupplevelsen och hälsan är lika viktiga som klimat- och hållbarhetshänsynen när det gäller skolmat. För den mest klimatsmarta maten är den som når barnens magar och inte soptunnan, så vi har verkligen jobbat för att hitta de där favoritrecepten för årets klimatvecka, säger Ann Rebenstam, projektledare för klimatveckan som initierats av livsmedelsföretaget Orkla Food solutions i ett pressmeddelande.

Växtbaserat kan minska utsläpp med 90 procent

På menyn finns tacokryddad färsgratäng, pulled chiligryta, lasagne och en färssoppa med paprika och kanel skapad av Caterine Larsson, kock på Mariebergsskolan i Örebro kommun.

– Att skapa mat som både är klimatsmart och smakar fantastiskt är en passion för mig. Det går att vara klimatsmart med så enkla knep. Vi använder till exempel ofta växtbaserad färs istället för köttfärs, säger hon.

Klimatavtrycket från växtbaserade livsmedel är i genomsnitt endast en tiondel av animaliska, visar en nyligen publicerad metaanalys som omfattar över 500 vetenskapliga studier.

Rätterna som serverades under skolornas klimatvecka är veganska eller laktovegetariska (innehåller mejeriprodukter).

Ungdomsorganisationen Aurora har stämt svenska staten för bristande klimatarbete, något som de menar äventyrar ungdomarnas rätt till liv, hälsa och utveckling som garanteras av Europakonventionen, något Landets Fria tidigare rapporterat om.

Justitiekanslern som företräder staten anser att målet ska avvisas, men har även öppnat för efterfrågat att ”hissa” målet, alltså hänskjuta det direkt till Högsta domstolen för att avgöra om det kan prövas eller inte.

Även ungdomarna som stämt staten har ställt sig positiva till att hissa målet, bland annat för att det skulle ge en effektivare och snabbare rättsprocess.

I fredags meddelade Nacka tingsrätt att de ber om vägledning från HD, de godkänner alltså parternas önskan om hissning.

Den fråga som tingsrätten vill ha svar på lyder: ”Kan och ska en talan av det slag som käranden för tillåtas mot bakgrund av regleringen i 13 kap. rättegångsbalken, grundläggande värden i det svenska statsskicket samt Sveriges unions- och folkrättsliga åtaganden att säkerställa ett effektivt domstolsskydd för enskilda?”

– Det vore värdefullt att få vägledning i den här viktiga och grundläggande frågan som omfattar både processrättsliga och konstitutionella aspekter, säger rådmannen Olof Roos i ett pressmeddelande.

Den konstitutionella frågan handlar enligt rådmannen om maktdelningslära, mer specifikt om gränsdragningen mellan vissa av Sveriges olika maktcentra, nämligen riksdagen, regeringen och domstolarna.

Innan Högsta domstolen prövar frågan måste den ge prövningstillstånd.

Nacka tingsrätt har vilandeförklarat sitt mål i väntan på svar från HD.