Radar

Finsk studie: Så kan vi halvera hushållens klimatavtryck

Ett av de mest effektiva sätten att göra hushållens konsumtion mer hållbar är att beskatta livsmedel baserat på utsläpp och hur nyttig maten är, enligt forskarna bakom den nya studien.

Det går att nästan halvera klimatavtrycket från hushållens konsumtion – med åtgärder som att göra vegetarisk kost och reparationer billigare. Det konstaterar Finlands miljöcentral i en studie där de går igenom hur nya styrmedel skulle kunna användas.

Hur påverkar politiken hushållens klimatavtryck, och hur kan man med politiska styrmedel halvera detta? Frågan har undersökts av Finlands miljöcentral som är finska regeringens forskningsinstitut, tillsammans med Helsingfors universitet och tvärvetenskapliga Naturresursinstitutet.

Forskarna kommer fram till att det är fullt möjligt att näst intill halvera klimatavtrycket från hushållens konsumtion från 2016 års nivåer fram till 2035. Med redan beslutad politik kommer klimatavtrycket minska med runt en tredjedel. Fler styrmedel behövs för att halvera klimatavtrycket, säger Ari Nissinen, utvecklingschef vid Finlands miljöcentral enligt ett pressmeddelande från regeringens kansli.

– Även om uppskattningarna omfattar många osäkerheter, identifierade vi med tanke på konsumtion områden där en god utveckling kunde främjas genom flera åtgärder.

Beskatta utsläpp

Hittills har de politiska styrmedlen riktats in på boende och trafik, exempelvis genom att främja förnyelsebar uppvärmning och elektrifiering av fordonsflottan. Nu behövs åtgärder som förändrar hur finländarna konsumerar livsmedel och andra varor och tjänster, menar forskarna. Människor behöver äta mer vegetariskt och fisk, enligt studien. 
Forskarna konstaterar att integreringen av hållbarhetskriterier i näringsrekommendationerna utgör ett bra informationsunderlag.

Läs även: LRF kallar kostråd som förespråkar vegetariskt ”folkhälsoexperiment”

Ett av de mest effektiva sätten att göra hushållens konsumtion mer hållbar är att beskatta livsmedel baserat på utsläpp och hur nyttig maten är, enligt forskarna.

Läs även: Forskare sågar ministerns köttvurm: ”Häpnadsväckande”

Jeans som är trasiga i grenen är den vanligaste lagningen hos Repamera i Malmö
Jeans som är trasiga i grenen är den vanligaste lagningen hos Repamera i Malmö. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Gynna reparation

När det gäller övrig konsumtion, exempelvis elektronik och kläder förespråkar forskarna styrmedel som förbättrar livslängden på produkter och minskar behovet av nykonsumtion, till exempel genom att främja service- och reparationstjänster.

Detta minskar också utsläppen som finnarnas konsumtion skapar utomlands. Hela 46 procent av utsläppen som finländarnas konsumtion ger upphov till sker utomlands (siffror från 2019). För att få bukt med det måste produktionen påverkas internationellt sett, exempelvis genom EU.

– Det effektivaste är att reglera vilket slags produkter som får släppas ut på marknaden och se till att de mest koldioxidsnåla produkterna är de billigaste, säger Eva Heiskanen, professor vid Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.

Dessutom måste man göra det enklare för konsumenter att hitta utsläppssnåla lösningar, tillägger hon.

Rättvis politik

För att utvärdera nya styrmedel för konsumtion deltog över 100 forskare och experter. Bland deras uppgifter fanns att bedöma hur godtagbara och rättvisa styrmedlen är.

När det gäller social rättvisa ska rätten till tillräcklig levnadsstandard tryggas. 
En slutsats i fråga om godtagbarhet var att stöd och kunskapsbaserad handledning var mer godtagbara ur medborgarnas perspektiv än förbud och begränsningar, som många experter trots det anser nödvändiga. Vanans makt är stark – men går att påverka, konstaterar Eva Heiskanen:

– En gång i tiden protesterade man till exempel mot användning av säkerhetsbälten, men nuförtiden är användningen av säkerhetsbälten en självklarhet.

Hushållens klimatavtryck har minskat

Historiskt sett har klimatavtrycket per person i finländska hushåll minskat mellan år 2000 och 2015 för att därefter plana ut, med undantag från en nedgång under pandemin.

Med koldioxidavtryck avses de utsläpp av växthusgaser som uppstår från hushållens konsumtion. Koldioxidavtrycket omfattar utsläpp i Finland och utsläpp som importerade produkter ger upphov till utanför Finland.

Innehållet i den nya forskningsrapporten är tänkt att fungera som ett stöd till finländska statsrådets (regeringens) beslutsfattande, men återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkter. 

Källa: Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

Radar

Bara vego när 180 000 skolbarn åt inom planetens gränser

”Alla gillar olika.

Under denna vecka har skolor i 35 kommuner med omkring 180 000 elever lagat skolmat inom planetens gränser. Sju kockar har skapat recepten, där största skillnaden mot en vanlig vecka är att de är vegetariska.

Livsmedelsproduktionen står för omkring en fjärdedel av alla klimatutsläpp i världen och en vanlig skollunch ger utsläpp på omkring 1,8 kilo koldioxidekvivalenter. Ska eleverna äta inom planetens gränser bör den siffran vara dryga fjärdedelen eller 0,5 kilo.

För femte året i rad deltar skolor i hela landet i en temavecka där eleverna får äta inom planetens gränser. Temat för årets klimatvecka, som just nu äger rum, är ”favoriter”, som betyder att kockarna har använt rätter som barnen gillar och modifierat dem till att möta klimatbudgeten.

– Smakupplevelsen och hälsan är lika viktiga som klimat- och hållbarhetshänsynen när det gäller skolmat. För den mest klimatsmarta maten är den som når barnens magar och inte soptunnan, så vi har verkligen jobbat för att hitta de där favoritrecepten för årets klimatvecka, säger Ann Rebenstam, projektledare för klimatveckan som initierats av livsmedelsföretaget Orkla Food solutions i ett pressmeddelande.

Växtbaserat kan minska utsläpp med 90 procent

menyn finns tacokryddad färsgratäng, pulled chiligryta, lasagne och en färssoppa med paprika och kanel skapad av Caterine Larsson, kock på Mariebergsskolan i Örebro kommun.

– Att skapa mat som både är klimatsmart och smakar fantastiskt är en passion för mig. Det går att vara klimatsmart med så enkla knep. Vi använder till exempel ofta växtbaserad färs istället för köttfärs, säger hon.

Klimatavtrycket från växtbaserade livsmedel är i genomsnitt endast en tiondel av animaliska, visar en nyligen publicerad metaanalys som omfattar över 500 vetenskapliga studier.

Rätterna som serverades under skolornas klimatvecka är veganska eller laktovegetariska (innehåller mejeriprodukter).

Kockarna bakom recepten i årets klimatvecka är Thomas Videhjärta (Umeå), Catrine Larsson (Örebro), Emilie Wall (Umeå), Philip Björnram (Örebro), Ida Lindgren (Lerum), Camilla Sump Johansson (Orkla) och Florina Baran (Lerum)
Kockarna bakom recepten i årets klimatvecka är Thomas Videhjärta (Umeå), Catrine Larsson (Örebro), Emilie Wall (Umeå), Philip Björnram (Örebro), Ida Lindgren (Lerum), Camilla Sump Johansson (Orkla) och Florina Baran (Lerum).
Radar

Auroramålet hissas till HD

Den ungdomsledda organisationen Aurora demonstrerar i samband med att de lämnar in sin stämningsansökan mot staten, 25 november 2022.

Nacka tingsrätt ber Högsta domstolen om hjälp att avgöra om 300 ungdomars stämning av staten för bristande klimatpolitik kan prövas av svensk domstol.

Ungdomsorganisationen Aurora har stämt svenska staten för bristande klimatarbete, något som de menar äventyrar ungdomarnas rätt till liv, hälsa och utveckling som garanteras av Europakonventionen, något Landets Fria tidigare rapporterat om.

Justitiekanslern som företräder staten anser att målet ska avvisas, men har även öppnat för efterfrågat att ”hissa” målet, alltså hänskjuta det direkt till Högsta domstolen för att avgöra om det kan prövas eller inte.

Även ungdomarna som stämt staten har ställt sig positiva till att hissa målet, bland annat för att det skulle ge en effektivare och snabbare rättsprocess.

I fredags meddelade Nacka tingsrätt att de ber om vägledning från HD, de godkänner alltså parternas önskan om hissning.

Den fråga som tingsrätten vill ha svar på lyder: ”Kan och ska en talan av det slag som käranden för tillåtas mot bakgrund av regleringen i 13 kap. rättegångsbalken, grundläggande värden i det svenska statsskicket samt Sveriges unions- och folkrättsliga åtaganden att säkerställa ett effektivt domstolsskydd för enskilda?”

– Det vore värdefullt att få vägledning i den här viktiga och grundläggande frågan som omfattar både processrättsliga och konstitutionella aspekter, säger rådmannen Olof Roos i ett pressmeddelande.

Den konstitutionella frågan handlar enligt rådmannen om maktdelningslära, mer specifikt om gränsdragningen mellan vissa av Sveriges olika maktcentra, nämligen riksdagen, regeringen och domstolarna.

Innan Högsta domstolen prövar frågan måste den ge prövningstillstånd.

Nacka tingsrätt har vilandeförklarat sitt mål i väntan på svar från HD.

Vad kräver ungdomarna i Auroramålet?

Aurora är en ungdomsledd grupp som 25 november 2022 skickade in en stämning mot svenska staten för att de, med gruppens egna ord, ”inte behandlar klimatkrisen som en kris”. 

Gruppens yrkanden är sammanfattade nedan

1.
Ungdomarna har yrkat att tingsrätten ska fastställa att statens underlåtelse att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna är en kränkning av deras mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen.

2.
Ungdomarna yrkar även att tingsrätten ska ålägga staten att vidta i ansökan angivna åtgärder för att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och hålla ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer. 

Källa: Nacka tingsrätt och Auroras hemsida