Det går att nästan halvera klimatavtrycket från hushållens konsumtion – med åtgärder som att göra vegetarisk kost och reparationer billigare. Det konstaterar Finlands miljöcentral i en studie där de går igenom hur nya styrmedel skulle kunna användas.
Hur påverkar politiken hushållens klimatavtryck, och hur kan man med politiska styrmedel halvera detta? Frågan har undersökts av Finlands miljöcentral som är finska regeringens forskningsinstitut, tillsammans med Helsingfors universitet och tvärvetenskapliga Naturresursinstitutet.
Forskarna kommer fram till att det är fullt möjligt att näst intill halvera klimatavtrycket från hushållens konsumtion från 2016 års nivåer fram till 2035. Med redan beslutad politik kommer klimatavtrycket minska med runt en tredjedel. Fler styrmedel behövs för att halvera klimatavtrycket, säger Ari Nissinen, utvecklingschef vid Finlands miljöcentral enligt ett pressmeddelande från regeringens kansli.
– Även om uppskattningarna omfattar många osäkerheter, identifierade vi med tanke på konsumtion områden där en god utveckling kunde främjas genom flera åtgärder.
Beskatta utsläpp
Hittills har de politiska styrmedlen riktats in på boende och trafik, exempelvis genom att främja förnyelsebar uppvärmning och elektrifiering av fordonsflottan. Nu behövs åtgärder som förändrar hur finländarna konsumerar livsmedel och andra varor och tjänster, menar forskarna. Människor behöver äta mer vegetariskt och fisk, enligt studien.
Forskarna konstaterar att integreringen av hållbarhetskriterier i näringsrekommendationerna utgör ett bra informationsunderlag.
Läs även: LRF kallar kostråd som förespråkar vegetariskt ”folkhälsoexperiment”
Ett av de mest effektiva sätten att göra hushållens konsumtion mer hållbar är att beskatta livsmedel baserat på utsläpp och hur nyttig maten är, enligt forskarna.
Läs även: Forskare sågar ministerns köttvurm: ”Häpnadsväckande”
Gynna reparation
När det gäller övrig konsumtion, exempelvis elektronik och kläder förespråkar forskarna styrmedel som förbättrar livslängden på produkter och minskar behovet av nykonsumtion, till exempel genom att främja service- och reparationstjänster.
Detta minskar också utsläppen som finnarnas konsumtion skapar utomlands. Hela 46 procent av utsläppen som finländarnas konsumtion ger upphov till sker utomlands (siffror från 2019). För att få bukt med det måste produktionen påverkas internationellt sett, exempelvis genom EU.
– Det effektivaste är att reglera vilket slags produkter som får släppas ut på marknaden och se till att de mest koldioxidsnåla produkterna är de billigaste, säger Eva Heiskanen, professor vid Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.
Dessutom måste man göra det enklare för konsumenter att hitta utsläppssnåla lösningar, tillägger hon.
Rättvis politik
För att utvärdera nya styrmedel för konsumtion deltog över 100 forskare och experter. Bland deras uppgifter fanns att bedöma hur godtagbara och rättvisa styrmedlen är.
När det gäller social rättvisa ska rätten till tillräcklig levnadsstandard tryggas.
En slutsats i fråga om godtagbarhet var att stöd och kunskapsbaserad handledning var mer godtagbara ur medborgarnas perspektiv än förbud och begränsningar, som många experter trots det anser nödvändiga. Vanans makt är stark – men går att påverka, konstaterar Eva Heiskanen:
– En gång i tiden protesterade man till exempel mot användning av säkerhetsbälten, men nuförtiden är användningen av säkerhetsbälten en självklarhet.
Hushållens klimatavtryck har minskat
Historiskt sett har klimatavtrycket per person i finländska hushåll minskat mellan år 2000 och 2015 för att därefter plana ut, med undantag från en nedgång under pandemin.
Med koldioxidavtryck avses de utsläpp av växthusgaser som uppstår från hushållens konsumtion. Koldioxidavtrycket omfattar utsläpp i Finland och utsläpp som importerade produkter ger upphov till utanför Finland.
Innehållet i den nya forskningsrapporten är tänkt att fungera som ett stöd till finländska statsrådets (regeringens) beslutsfattande, men återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkter.
Källa: Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
