Radar

Nya kostråd: Ät mindre kött

Mindre rött kött och helst ingen alkohol alls, det är de nya nordiska näringsrekommendationerna för hälsan och klimatets skull.

Hälsan väger tyngst – men de nya nordiska näringsrekommendationerna tar för första gången även in klimatet i beräkningen. Ett av de viktigaste råden är att äta mindre rött kött. Samtidigt stryks omtvistade råd till ammande kvinnor om alkohol.

De nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR), som utgör vetenskaplig grund för de svenska kostråden, har inte uppdateras på över ett decennium och de nya råden presenteras nu i sin slutgiltiga form.

För första gången handlar de inte bara om vad som är bra för hälsan – utan även för planeten.

– Vad vi äter är otroligt viktigt för klimat och miljö. En tredjedel av växthusgasutsläppen kan kopplas till vår mat, som också har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Samtidigt har vi fått långt mer kunskap om synergierna: det som är bra för hälsan är också bra för miljön, säger Rune Blomhoff, projektledare för NNR.

Ett av de tyngsta budskapen, enligt Blomhoff, är att vi behöver äta mindre rött kött, av både hälso- och miljöskäl. Konsumtionen bör vara ”låg” och bör inte överskrida 350 gram per vecka. Förut gick gränsen vid 500 gram. Av processat kött, såsom skinka och salami, bör vi äta ”så lite som möjligt”.

– Det finns stark evidens för att risken för tarmcancer ökar om man överskrider 350 gram rött kött per vecka. Samtidigt vet vi att växtbaserad kost är det bästa för klimatet, säger Rune Blomhoff.

Väckt kritik

Att NNR så tydligt lyfter fram växtbaserad mat framför animaliska livsmedel har väckt kritik från Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Läs merLRF kallar kostråd som förespråkar vegetariskt ”folkhälsoexperiment”

Men rekommendationerna speglar vad vetenskapen säger och tar inte hänsyn till förhållanden i respektive land, exempelvis hur maten produceras i dag, påpekar Blomhoff. Nu är det upp till varje land att utforma egna kostråd.

– Vi lägger inga politiska värderingar i rekommendationerna. Men vetenskapen är väldigt tydlig när det gäller att plantbaserad kost är bäst för både hälsa och miljö. Det ska bli spännande att se hur våra råd implementeras.

Rune Blomhoff betonar att även om rekommendationerna nu väger in miljö och klimat så går hälsan först.

– Inga råd vi ger sker på bekostnad av hälsan.

Rött kött bör dock inte bytas ut mot kyckling eller annat ”vitt” kött, som också belastar miljön. I stället ska tallrikarna fyllas framför allt med baljväxter och fisk från hållbart fiskade bestånd.

– Man kommer långt med ett högt intag av fullkornsprodukter, mycket baljväxter, frukt och grönsaker, och rikligt med fisk och nötter, säger Blomhoff.

Undvik alkohol

Alkoholen är ett område där näringsrekommendationerna vållat debatt under våren då de varit ute på remiss.

Nu slår NNR fast att det inte finns någon säker gräns för alkoholkonsumtion – och det står att alla ”bör undvika alkoholintag”. Om man ändå vill dricka, ska intaget vara ”väldigt lågt”.

Alkoholen är som en ”toxisk substans” som påverkar alla organ i kroppen. Även små mängder är kopplade till negativa hälsoeffekter såsom ökad risk för cancer i bland annat bröst.

Tidigare budskap att ett par glas vin i veckan skulle vara bra för hjärta och kärl är överspelade, menar Blomhoff.

TT: Hur pass enig är forskarvärlden om det?

– Det finns många med särintressen och olika uppfattningar som ger sig in i debatten, men inom den vetenskapliga litteraturen råder stor konsensus. Det är ingen speciell tolkning som vi inom NNR gör, säger Blomhoff.

Svänger kring ammande

Däremot har man strukit ett råd i remissversionen om att ammande helt bör avstå alkohol för att det inte går att utesluta risker för barnet. En omsvängning som svenska Livsmedelsverket ställt sig frågade till.
I stället ges nu samma råd som till övriga befolkningen.

– Vi har strukit rådet om total avhållsamhet, säger Blomhhoff, som inte vill precisera vad som ligger bakom:

– Vi har generellt gjort många justeringar när vi arbetat vidare med det vetenskapliga underlaget och fått in många kommentarer från forskare. Nu finns stor konsensus inom NNR kring råden, säger Blomhoff.

Påverkar svenska kostråd

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) tas fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Det är första gången de uppdateras sedan 2012.

Omkring 400 experter inom näring, hälsa och hållbarhet har gått igenom kunskapsläget när det gäller näringsämnen och olika sorters livsmedel. Forskarnas slutsatser har presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Detta ligger till grund för rekommendationerna som en särskild kommitté tagit fram.

NNR utgör vetenskaplig grund för Livsmedelsverkets nya svenska kostråd, och påverkar vilken mat som köps in till exempelvis skolor och äldreboenden.

Källor: NNR, Livsmedelsverket