Förra veckan kom beslutet från Högsta domstolen, i vad som beskrivits som ”det mål som hela skogssverige väntat på”. Domstolen gav skogsbolaget Hargs bruk i Uppland rätt till nästan 3,4 miljoner i ersättning för att Skogsstyrelsen stoppat avverkning på bolagets mark. Orsaken var att tjädern har ett större fortplantningsområde på marken. Vilda fåglar är fridlysta, och avverkning på det omkring 20 hektar stora området skulle stå strid med artskyddsförordningen.

Markägare har normalt inte rätt till ersättning från staten i sådana fall. Det krävs ”speciella omständigheter” skriver Högsta domstolen, som bedömer att den stoppade avverkningen har gett upphov till en så betydande skada att det inte är rimligt att bolaget ensamt får svara för den.

– Det här en seger för landsbygden och alla skogsägare som orkat stå upp för sig själva, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna i ett uttalande.

LRF menar att staten kan komma att behöva ersätta skogsägare med flera hundra miljarder kronor under de kommande åren, och förutspår därför en ändring av artskyddsreglerna.

– Med tanke på att många fridlysta arter är vanliga och finns i nästan varje skog, så kommer regeringen behöva ändra i artskyddsreglerna för att undvika att pengarna i statsbudgeten tar slut. Det handlar om att tydliggöra i regelverket att vissa arter inte ska vara anledning för att stoppa skogsbruk med ett värde på miljontals kronor, säger Paul Christensson.

”Oklar dom"

Även Naturskyddsföreningen har väntat på avgörandet från Högsta domstolen, berättar miljöjurist Josia Hort, som dock inte håller med LRF om tolkningen.

– Jag är lite besviken på att domen inte ger större ledning än vad den ger. Den säger att det här är en ersättning man i normalfallet inte ska få, men att det råder speciella omständigheter. Vad speciella omständigheter innebär är tyvärr oklart, säger Josia Hort.

Att regeringen skulle kunna försvaga artskyddet i Sverige, som LRF förutspår, håller Josia Hort för osannolikt.

–  Jag ser inte det som ett alternativ. Vi är redan på en miniminivå i förhållande till EU:s artskydd, säger han.

Vad skulle då krävas för att bringa klarhet i frågan om ersättning för skogsägare som inte kan avverka på grund av skyddsvärda arter? Naturskyddsföreningens Josia Horts svar är att regeringen bör går vidare med den statliga utredning av artskyddet som redan varit ute på remiss. Artskyddsutredningen föreslår att det ska regleras i lag i vilka situationer som markägare kan få ersättning och i vilka man inte kan få det, förklarar Josia Hort.

– Vi hoppas att regeringen tar kommandot och går vidare med ett lagstiftningsförslag. Annars kommer fler skogsägare att behöva driva frågan i domstol för att få fram tydligare svar på vem som ska få ersättning från staten.  

Regeringen har ännu inte tagit ställning till artskyddsutredningens förslag, men bereder frågan om att eventuellt ändra lagen.

För att undvika att behöva gå till domstol menar Josia Hort att skogsägare bör anpassa sitt skogsbruk på att det inte hamnar i konflikt med skyddsvärda arter.

– Sättet att lösa konflikten är att anpassa skogsbruket i de situationer där det finns höga naturvärden. Det handlar om att använda sig av andra metoder, ett mer naturnära skogsbruk, säger han.

Föreningen Skydda skogen föreslår en annan lösning i ersättningsfrågan än att staten betalar, säger talesperson Elin Götmark till Natursidan:

– Vi tycker att små privata skogsägare ska kunna få ersättning samtidigt som skogsindustrin står för kostnaden: en fond skulle kunna inrättas som finansieras med avgifter på allt sålt virke, för att kompensera de som måste avstå brukande på grund av artskydd. Detta är i linje med principen om att förorenaren betalar, en grundprincip i miljörätten som säger att den industri som orsakar miljöproblem också ska betala de samhällsekonomiska kostnader som uppstår.

Läs även:

Mångbruk är vägen framåt för många skogsägare

Jon vill visa skogen bortom alla träd

Rekordlite skog skyddad