Innehåll



  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Mångbruk är vägen framåt för många skogsbrukare

      En skog kan ha ett värde där den står genom att den ger möjlighet till bärplockning, fiske, småskalig besöksnäring, mat-produktion och plockhuggning, samdigt som den är en kolsänka och biologiskt rik. Det är idén bakom…
    • En skog som används till många olika saker är vägen framåt för de som kallar sig mångbrukare.
      Zoom

      Mångbruk är vägen framåt för många skogsbrukare

      En skog kan ha ett värde där den står genom att den ger möjlighet till bärplockning, fiske, småskalig besöksnäring, mat-produktion och plockhuggning, samdigt som den är en kolsänka och biologiskt rik. Det är idén bakom de gårdar vars ägare betecknar sig som mångbrukare. LFT tittar på småbrukares möjligheter från Öland till Dalarna.

      Regeringen ser att skogen bidrar med 13 ekosystemtjänster och virke är bara en av dem. I dag är skog mer värdefull om den står kvar än om den avverkas.
      Det menar Leif Öster, vice ordförande i föreningen Skogens mångbruk, och som själv har en skogsfastighet utanför Avesta.

      Föreningen finns i hela landet och har omkring 500 medlemmar.

      – Vi var några skogsägare som träffades för några år sedan och pratade om minskad lönsamhet och att det bara talas om virkesproduktionen. Vi tänkte att en förening skulle kunna lyfta de frågorna, säger han.

      Leif och Cecilia Öster har haft sin skog i 32 år, men har inte kunnat leva på den.

      Nu driver de en småskalig konferensanläggning som ligger avsides på ägorna och besökarna lockas med avskildheten, naturen, fiskevattnet och den omkringliggande bygden.

      Cecilia och Leif Öster
      Cecilia och Leif Öster. Foto: Lillemor Kax

      – Vi började med naturturism på gården för 15 år sedan. Då visste få vad det var men i dag diskuteras det i riksdagen. Att det pratas om mångbruk kommer att öka kunskaperna om hur vi kan använda skogen för att producera mat, ha en småskalig besöks-näring, guidningar och plockhuggning. Skogsbruket ska inte ersättas med turism, men det går att hitta rätt kombinationer. Motkraften är att skogsindustrin inte vill se plockhuggning.

      Skapar få nya jobb

      En bärande fråga för Leif Öster är hur skogen ska bli ett landsbygdprojekt, något som stöttar landsbygden, vilket skogsnäringen inte gör i dag, menar han.

      – Var finns jobben och skatteintäkterna som skogen skulle kunna bidra med? Problemet är att vi inte förädlar skogen i Sverige och då skapas det inte så många arbetstillfällen. Tyskland avverkar lika mycket skog som Sverige men skapar tio gånger fler arbetstillfällen, säger han.

      Leif och Cecilia Östers konferensgård i skogen utanför Avesta
      Leif och Cecilia Östers konferensgård i skogen utanför Avesta. Foto: Dalagård

      Många grubblar över var intäkterna finns i framtiden. En stor del av jordbruket går bara plus minus noll. Skogsägarnas inkomster är ofta förvånansvärt få och kommer sällan. Ett normalår är det bara 20 procent som deklarerar ett plusresultat. Man måste hitta andra intäkter.

      – Under coronan ökade antalet besökare i naturen. Det har också öppnat ögonen för många att erbjuda naturguidning. Våra utländska gäster vill direkt köpa in en guide som kan berätta. En arkeolog kan visa på historiska spår i skogen och skogsbruksplaner bör innehålla både naturvärden och kulturvärden.

      Många säger att dagens skogsbruk inte är hållbart ekonomiskt för landsbygden, men det är problematiskt också på andra sätt.

      – Det är inte kulturhistoriskt hållbart när vi förstör de kulturhistoriska värdena – och Skogsstyrelsens mål om ”levande skogar” når Sverige inte upp till. Om det inte är hållbart som vi har det i dag borde vi sitta ner och fundera på varför vi äger skog. Jag kom fram till att det som fungerar är mångbruk.
      Till de som funderar på att ha en gård som står på flera ben är Leifs uppmaning att tänka själv.

      – Vad har man för drömmar och visioner. Man vill kanske ha vacker skog för sig själv och för besökare, eller möjligheter att plocka bär och svamp eller till jakt och fiske, säger Leif Öster.

      Utöver de biologiska värdena lyfter han värdet av de många fornlämningar som finns i skogsmark och som kan locka besökare.

      Både naturen och kulturminnen kan vara intressant för besökare att få veta mer om
      Både naturen och kulturminnen kan vara intressant för besökare att få veta mer om. Foto: Dalagård

      – Skogen har historiskt använts för att producera både mat och energi. I Bergslagen har man haft skog för att få kol och det finns mängder av gamla kolbottnar, röjningsrösen och lämningar efter bebyggelse i skogen. Och så har man haft djur som betat i skogen.

      – Grannar till mig vill just nu köpa en fastig-het som är till salu. De är villiga att betala 700 kronor kubiken, dubbelt som mycket som värdet på virket. Man vill kunna jaga och man vill ha rådighet över sitt närområde. Men alla virkesköpare som inom citattecken ”ger råd” om skog, ger alltid rådet att avverka.

      Sprider kunskap

      I Småland och på Öland och Gotland har drivna mångbrukare gjort att projektet Skogens kraft blivit verklighet med stöd av finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden, LRF, Region Gotland, Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Kronoberg. I drygt två år har kunskaper spridits och erfarenheter delats. Projektet avslutas nu och erfarenheterna har redan spridats till andra delar av landet. 

      – Mångbruk är en del av både den småländska och den gotländska skogsstrategin, den småländska låg steget före den nationella strategin. Eldsjälar har sett behovet under ett tiotal år, säger Jenny Fröberg, som varit  projektledare för arbetet.

      – Jag bor på landet och har varit hemmablind: I och med projektet har jag sett betydligt fler möjligheter nu. Min man äger en skogsfastighet och driver en vildmarkscamping.

      Kunskap om skogsnära boenden, berättandets kraft för att locka besökare och kunder, skogen som eventplats, mat från skogen och skogens påverkan på hälsan är exempel på vad projektet spridit kunskap om.  

      – Att sätten att få inkomster på skog finns är klart: Finns det en historia att berätta om en gård en plats eller personer som bor där ger det ett extra värde i och med att besökare kan bli intresserade. Förädlar man virket till bruksföremål vet köparen vem man köpt av och varifrån träet kommer säger Jenny Fröberg. 

      Men reglerna är snåriga för den som vill stå på flera ben. 

      – Någon SNI-kod att registrera för skogligt mångbruk finns inte. Där måste man välja en eller flera koder bland de förvalda SNI-koder som finns. Fler och fler har fått upp ögonen för att man kan tjäna pengar på andra sätt än att avverka sin skog, men hur många som finns vet vi inte eftersom det inte finns någon statistik.

      – Att våga ta steget och hitta vad just jag ska fokusera på kan vara en tröskel, men utmaningen kan också vara att man känt sig ensam i sitt intresse. Det kan vara svårt att ta reda på vad folk vill ha och vad de vill betala för. Vissa har en specifik inriktning – kanske träförädling via en mindre såg – och andra har en salig blandning av inriktningar – en såg, en turismverksamhet eller konsultverksamhet. Vi har inte värderat om man kalavverkar eller inte. Det kan vara så att man använder olika delar av skogen till olika saker.

      Mångbrukare kanske inte äger sin egen skog utan kan använda någon annans skog, säger Jenny Fröberg.

      Skogens kraft är tidigt ute med sitt arbete, men tanken är att det ska sprida sig. 

      – Andra områden ligger i startgroparna, bland annat de fyra Norrlandslänen, liksom Västra Götaland, som provat på mindre projekt. Vi har fått dela med oss av våra erfarenheter, vi har haft digitala föreläsningar som lockat och det nationella skogsprogrammet har också ett fokus på mångbruk.

      Caroline Kindblom Landtmanson visar besökare runt på markerna på Öland
      Caroline Kindblom Landtmanson visar besökare runt på markerna på Öland. Det kan vara  fårsafari, salamanderspaning, nässelsafari eller skogsbad. Bin i olika miljöer producerar också olika slags honung. Foto: Mittlandsgården

      Naturvård och egen honung

      Caroline Kindblom Landtmanson driver Mittlandsgården på Öland tillsammans med sin man Magnus Landtmanson och de är två av dem som fått upp ögonen för mångbruk genom Skogens kraft.

      De har 117 hektar mark, varav det mesta är lövskog som till hälften används som betesmark för får och har höga naturvärden.

      – Mångbruk stämmer väldigt väl överens med det vi håller på med – skogsbetet åt fåren är kärnan i vår verksamhet och sen har vi flera olika delar som ger inkomster. Från början hade vi heltidsarbeten och får och bin var fritidssysslor. Det sägs det att man behöver 700 tackor för att kunna leva på fåren och det insåg vi att vi inte skulle kunna få, säger hon.

      Sedan några år har de inte kvar sina arbetgen, men får hälften av sina inkomster från uppdrag inom naturvård åt länsstyrelsen och kommuner – de slår bland annat slåtterängar manuellt, renoverar och sköter friluftsanläggningar. För sin betesmark med höga värden får de EU-stöd och de säljer själva både kött, skinn, garn och honung i gårdsbutiken för att  minska avståndet mellan sig och konsumenterna.

      – Skogen är orsaken till att vi har gården. Där har vi restaurerat 80 hektar hasselskog med hjälp av fåren, som skapat gläntor och stigar, och det kvalificerar oss för EU-stödet. Det är inte någon produktionsskog utan en plats för fåren och våra bikupor.

      Magnus Landtmanson och Caroline Kindblom Landtmanson driver Mittlandsgården på Öland
      Magnus Landtmanson och Caroline Kindblom Landtmanson driver Mittlandsgården på Öland. Foto: Mittlandsgården

      Honungen säljs under namn som är kopplade till olika platser på markerna.

      – Allt på gården kretsar kring hållbarhet och mångfald och vi har placerat ut kuporna på olika platser och får genom det olika typer av honung. Honungen får namn efter åkrar och personer och vi kan vi ta med besökare på en smakresa på våra marker där man kan smaka på biologisk mångfald.

      Som för alla lantbruk är det viktigt att lära nytt och anpassa arbetssätt efter det politiska läget och situationen runt omkring.

      – Det ställs höga krav på lantbrukare i dag att vara hållbara. Lagstiftningen skärps hela tiden. Lönsamheten är inte jättestor i branschen så man måste hela tiden hitta innovationer. Sen beror det på vilket lantbruk man har. Många drivs mot stordrift och specialisering, men vår typ av lantbruk är mer småskaligt och kommer hela tiden i kontakt med nya saker som tangerar det vi håller på med, säger Caroline Kindblom Landtmanson.

      En ny gren är är kulturspannmål, traditionella arter som är anpassade till ett visst område.

      – Vi kom först i kontakt med bovete och sedan med kulturgrönsaker. Nu ska vi prova karumråg, som odlats på en gård på Öland så länge att den blivit en egen sort. De gamla sorterna har större genetisk mångfald än moderna sorter. Ett fält med kulturspannmål kan se lite mer ovårdat ut med långa och korta, tjocka och smala strån, men det finns alltid strån som gynnas av en regnig eller torr sommar. De gamla sorterna har längre rötter, vilket gör att de behöver mindre gödsling och når vatten djupare ner. Du får lägre avkastning, men kommer alltid att få en skörd, oavsett hur sommaren blir.

      Naturen ger också möjlighet att ordna guidningar och skogsbad.

      – Det finns hur mycket som helst att visa och vi ordnar fårsafari, salamanderspaning och nässelsafari. Det finns många historier och användningsområden för nässlor.

      Får hjälper till att restaurera värdefulla skogslandskap med mycket hassel
      Får hjälper till att restaurera värdefulla skogslandskap med mycket hassel. Foto: Mittlandsgården

      Vill satsa på solceller

      Det är Caroline Kindblom Landtmanson som sköter den publika verksamheten, berättar och skriver.

      – Det är ett sätt att locka besökare till gården, det är inte intäkterna från själva guidningen som är viktiga, men vi kan över tid minska på de uppdrag vi tar och öka den publika verksamheten. Mittlandet av Öland är lite mer okänt än andra delar.

      Framåt vill de satsa på solceller och utveckla ett sätt att ta vara på vårvinterns regnvatten som behövs i odlingarna under den torra sommaren. Småskaligt lantbruk är viktigt för en levande landsbygd, säger Caroline Kindblom Landtmanson.

      –Vi köper tjänster och varor från småskaliga företag i vårt närområde. Kanske kostar våra produkter lite mer, men hållbarhet handlar inte bara om miljö, utan också om ekonomisk hållbarhet som är viktigt för oss och våra anställda. Maten är så hållbar den kan vara, och det kräver mycket kunskap att stå på många ben.

      Mångbruk på kartan

      Tillbaka i Småland ser Jenny Fröberg tillbaka på vad Skogens kraft åstadkommit på drygt två år.  

      – Det har satt mångbruket på kartan och vi har fått mycket uppmärksamhet i och med 40 demogårdarna, som kommit längre på vägen mot mångbruk andra och de har delat med sig av sin kunskap och erfarenheter till andra demogårdar, mångbrukare och andra intresserade. Det har lett till affärer, produkter, samarbeten och konkreta resultat. Vissa har tagit steget mot mångbruk under projkektet.

      I Avesta i Dalarna sammanfattar Leif Öster och Skogens mångfald vad de ser som värden i skogen. Virke, klimatnytta, jakt, stolthet över sin skog, hälsa och harmoni, brukarlycka, biologisk mångfald och sysselsättning.

      – Jag tror att intresset ökar. Debatten kring skogsbruk blir snabbt infekterad, men det finns ett stort intresse bland politiker eftersom man vill se fler jobb i Sverige. Turism ger jobb åt unga, kvinnor och utrikes födda, säger han.

      – Även Sveaskog och andra stora är fascinerade av mångbruk för de undrar om de kan tjäna pengar på det. Vi vet inte heller var intäkterna finns i framtiden, men vi har 100 000 sjöar i skogslandskapet – kan man sälja friskt vatten eller fisk? Det viktiga är att mångbruk stöttar närsamhället.

  • Energi

  • Krönika