Mellan år 2000 och 2015 fördubblades textilproduktionen i världen, och före 2030 väntas den mer än fördubblas igen, enligt EU:s statistik. Bakom den dramatiska ökningen finns så kallad fast fashion – slit- och-slängmode – massproduktion av kläder av låg kvalité till låga priser, gjorda för att slängas bort när trenden blåst över.

Vår konsumtion av textilier har i genomsnitt den fjärde största miljö- och klimatpåverkan inom EU, efter livsmedel, bostäder och resande. Hållbart mode har miljömässiga, ekonomiska, sociala och hälsomässiga fördelar, enligt EU-kommissionen, som vill få både företag och konsumenter att ställa om till år 2030.

– Världen är i förändring. Att producera, använda och därefter kasta bort saker är omodernt. I vår värld är det inte ekonomiskt vettigt. Det förstör planeten och hälsan. Därför har Europa en ny strategi för textilier. Vi vill vara en del av lösningen, säger miljökommissionär  Virginijus Sinkevičius i ett uttalande.

– Vi har ett mål: Att på sikt ska bara de mest hållbara produkterna nå Europas marknad. Vi vill att alla ska vara en del av den förändringen och ”Reset the trend” (återställ trenden), fortsätter han.

Influencers och företagare

I kampanjen Reset the trend tar EU hjälp av ett 20-tal unga influencers, aktivister och företagare från olika EU-länder, som ska hjälpa till att sprida budskapet om hållbart mode. I ett inledande evenemang i Antwerpen i slutet av januari diskuterade branschföreträdare och beslutsfattare frågor som rör bland annat utmaningarna med att ställa om modeindustrin tillsammans med ungdomarna.

En av de så kallade unga ambassadörerna var Patricia Luiza Blaj från Rumänien. Hon har grundat företaget Loudbodies, som gör hållbart mode i alla storlekar.

– För mig är hållbarhet i första hand en rättvisefråga, för sättet kläder konsumeras idag är dåligt för vår hälsa och mentala hälsa, att vi är fångade i det här systemet av tanklös överkonsumtion, säger hon i en video på kampanjens hemsida.

Hon berättar även varför hon stöder EU:s kampanj, kallad #ReFashionNow.

– Vi behöver verkligen stöd från regeringar och myndigheter och lagstiftning för att lyckas skapa en mer etisk, hållbar och rättvis modeindustri, säger Patricia Luiza Blaj.

Åtgärderna ingår i EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier, som antogs i mars 2022. I visionen för år 2030 står att alla textilprodukter som släpps ut på EU-marknaden ska ha lång livslängd, ska kunna lagas och återvinnas, och är i stor utsträckning tillverkade av återvunna fibrer. De innehåller inga farliga ämnen och har tillverkats med respekt för sociala rättigheter och miljön.

Samtidigt visar en annan undersökning från IVL Svenska Miljöinstitutet att en stor andel av de kläder som i dag slängs istället hade kunnat återanvändas eller materialåtervinnas. Av de sex miljoner ton textilier som sätts på den europeiska marknaden varje år så är det bara 16 000 – 25 000 ton om blir till nya kläder. Enligt IVL finns det kapacitet för att återvinna 1,3 miljoner ton till år 2025. Men det bygger på att man utvecklar tekniker som kan separera olika fibertyper och att de insamlade textilierna är av bra kvalitet. 

Läs även: 

Grön EU-giv mot slit-och-släng-tänkande

Nordiskt samarbete ska få klädutsläppen att minska

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.