I slutet av mars infördes en rad regler på Europeisk nivå för att från grunden omvandla unionens syn på slit-och-slängprodukter. Den gröna given är det första enhetliga försöket till att hållbarhetsstämpla produktionskedjan.
Det handlar om allt från elektriska varor som smartphones, till kläder, cement och stål. Från och med nu ansvarar producenter för att livscykelanpassa sina produkter – som ska bli mindre miljöfarliga, mer energieffektiva och cirkulära.
– Dagens förslag kommer att säkerställa att endast de mest hållbara produkterna säljs i Europa, sade vice ordförande för den europeiska gröna given, Frans Timmerman under en presskonferens.
– De tillåter konsumenter att spara energi, reparera istället för att byta ut trasiga produkter och göra smarta miljöval när de handlar nya.
Enligt honom är reglerna till för att “återställa balansen i samhällets relation till naturen” och minska EU:s sårbarhet gentemot störningar i globala leveranskedjor, som exempelvis Rysslands invasion av Ukraina.
– Det är dags att göra upp med den slit-och-släng-modell som är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi.
I en intervju med LFT förklarar Åsa Österdahl, handläggare vid Naturvårdsverket, myndighetens syn på de kommande förändringarna. Enligt henne är lagstiftningspaketet mycket ambitiöst och välkommet.
– Tillsammans har initiativen ansatsen att sätta upp regler ur ett brett perspektiv för att minska resursanvändning och miljö- och klimatpåverkan.
Enligt de nya kraven behöver produkter utvecklas så att de håller bättre och går att återanvända. Dessutom ska produkter gå att reparera när de väl går sönder. I praktiken ska alltså framtidens produkter vara enkla att renovera, reparera och underhålla.
– Förslagen som presenterats utgör, i flera fall, ramverk som är tänkta att i ett senare skede utveckla specifika krav. Ramverken ger möjlighet till mycket omfattande kravställningar men i vilken utsträckning de kommer att tillämpas för specifika produktgrupper går inte att avgöra idag, säger Åsa Österdahl.
Hur påverkas vardagskonsumtionen?
Enligt Åsa Österdahl vill man med förslagen skapa bättre förutsättningar för privata konsumenter att göra välinformerade val genom tillgång på information, regler om märkning och regler för miljöpåstående.
– Dessutom vill man från EU att till exempel återanvändning och reparation av produkter ska bli mer attraktivt. Syftet är att skapa ett samhälle där det kommer att löna sig bättre att tillverka och sälja hållbara produkter.
Förslaget innehåller också åtgärder för att stoppa förstörelsen av osålda konsumentvaror, samt utöka grön offentlig upphandling och ge incitament för hållbara produkter.
Det betyder exempelvis att du inte längre behöver köpa en ny telefon för att den gamla inte kan repareras, eftersom att produkter i framtiden enkelt ska kunna renoveras och repareras.
De nya reglerna ska också stärka konsumentens roll i den gröna omställningen och skydda dem mot “Greenwashing” genom att förbjuda opålitliga eller falska miljöpåståenden och metoder som vilseleder konsumenter om en produkts hållbarhet.
Producenterna kommer alltså att behöva delge hur länge deras produkter har designats för att hålla, hur de kan repareras, vad den har för miljömässig hållbarhet med mera.
Thierry Breton, EU-kommissionär för den inre marknaden, kommenterade också de nya reglerna:
– Europeiska konsumenter förväntar sig med rätta mer miljövänliga och hållbara produkter. Mer hållbarhet och resurseffektivitet innebär också mer motståndskraft när en kris stör våra industriella leveranskedjor.
Den gröna given ska även säkerställa att textilier görs mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara för att bemöta “fast fashion” och textilavfall. Textilprodukter kommer även behöva tillverkas av så många återvunna fibrer som möjligt, fria från farliga ämnen och med full respekt för sociala rättigheter. Detta innebär att man som konsument kommer att dra nytta av högkvalitativa textilier längre.
– Det blir en stor utmaning att se till att lagstiftningsförslagen i alla delar är synkroniserade med varandra. Ifall det lyckas så kommer tror vi att dessa lagförslag kommer att skapa en väldigt stark drivkraft för omställningen till en cirkulär ekonomi, avslutar Åsa Österdahl.
Internationell storpolitik
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, nämnde också den nya gröna given i sitt linjetal hösten 2021. Hon säger att målet är en rättvis grön omställning – att det ska kosta att förorena. Hon vill ha ren energi, smartare bilar och renare flygplan samt högre klimat- och sociala ambitioner.
Roger Hildingsson, forskare i statsvetenskap vid Lunds universitet kommenterar talet i en UR-föreläsning. Han menar att den gröna given är ett av unionens viktigaste program, och att ledningen ser den som en chans att “hålla ihop och bygga samman det europeiska projektet”.
I ett öppet brev uppmanar även världsnaturfonden (WWF) tillsammans med flera andra miljöorganisationer Sveriges regering till att verka för att ambitionerna i EU:s gröna giv (specifikt Strategin Från jord till bord, Biodiversitetsstrategin) ska ligga fast, och att man så snart som möjligt behöver fatta ett beslut om en restaureringslag för europeisk natur.
Vad ingår i den gröna given?
Produktspecifika informationskrav ska säkerställa att konsumenterna känner till miljöpåverkan av sina inköp. Detta ska göras via ett digitalt produktpass som liknar EU:s energieffektivitetsmärkningssystem – klassificeringssystemet A till G som du kan hitta på produkter.
Passet kommer att innehålla information om produkternas komponenter och återvinningsbarhet, och kommer också göra det lättare att reparera eller återvinna produkter och underlätta spårning av skadliga ämnen längs leverantörskedjan.
