En EU-medborgare slänger varje år över 11 kilo kläder. Det ska ändras, enligt unionens nya strategi för hållbara och cirkulära textilier. För att sprida medvetenhet bland unga, som konsumerar mest så kallad fast fashion tar kommissionen hjälp av ett 20-tal unga i en ny kampanj.
Mellan år 2000 och 2015 fördubblades textilproduktionen i världen, och före 2030 väntas den mer än fördubblas igen, enligt EU:s statistik. Bakom den dramatiska ökningen finns så kallad fast fashion – slit- och-slängmode – massproduktion av kläder av låg kvalité till låga priser, gjorda för att slängas bort när trenden blåst över.
Vår konsumtion av textilier har i genomsnitt den fjärde största miljö- och klimatpåverkan inom EU, efter livsmedel, bostäder och resande. Hållbart mode har miljömässiga, ekonomiska, sociala och hälsomässiga fördelar, enligt EU-kommissionen, som vill få både företag och konsumenter att ställa om till år 2030.
– Världen är i förändring. Att producera, använda och därefter kasta bort saker är omodernt. I vår värld är det inte ekonomiskt vettigt. Det förstör planeten och hälsan. Därför har Europa en ny strategi för textilier. Vi vill vara en del av lösningen, säger miljökommissionär Virginijus Sinkevičius i ett uttalande.
– Vi har ett mål: Att på sikt ska bara de mest hållbara produkterna nå Europas marknad. Vi vill att alla ska vara en del av den förändringen och ”Reset the trend” (återställ trenden), fortsätter han.
Influencers och företagare
I kampanjen Reset the trend tar EU hjälp av ett 20-tal unga influencers, aktivister och företagare från olika EU-länder, som ska hjälpa till att sprida budskapet om hållbart mode. I ett inledande evenemang i Antwerpen i slutet av januari diskuterade branschföreträdare och beslutsfattare frågor som rör bland annat utmaningarna med att ställa om modeindustrin tillsammans med ungdomarna.
En av de så kallade unga ambassadörerna var Patricia Luiza Blaj från Rumänien. Hon har grundat företaget Loudbodies, som gör hållbart mode i alla storlekar.
– För mig är hållbarhet i första hand en rättvisefråga, för sättet kläder konsumeras idag är dåligt för vår hälsa och mentala hälsa, att vi är fångade i det här systemet av tanklös överkonsumtion, säger hon i en video på kampanjens hemsida.
Hon berättar även varför hon stöder EU:s kampanj, kallad #ReFashionNow.
– Vi behöver verkligen stöd från regeringar och myndigheter och lagstiftning för att lyckas skapa en mer etisk, hållbar och rättvis modeindustri, säger Patricia Luiza Blaj.
Åtgärderna ingår i EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier, som antogs i mars 2022. I visionen för år 2030 står att alla textilprodukter som släpps ut på EU-marknaden ska ha lång livslängd, ska kunna lagas och återvinnas, och är i stor utsträckning tillverkade av återvunna fibrer. De innehåller inga farliga ämnen och har tillverkats med respekt för sociala rättigheter och miljön.
Samtidigt visar en annan undersökning från IVL Svenska Miljöinstitutet att en stor andel av de kläder som i dag slängs istället hade kunnat återanvändas eller materialåtervinnas. Av de sex miljoner ton textilier som sätts på den europeiska marknaden varje år så är det bara 16 000 – 25 000 ton om blir till nya kläder. Enligt IVL finns det kapacitet för att återvinna 1,3 miljoner ton till år 2025. Men det bygger på att man utvecklar tekniker som kan separera olika fibertyper och att de insamlade textilierna är av bra kvalitet.
Grön EU-giv mot slit-och-släng-tänkande
Nordiskt samarbete ska få klädutsläppen att minska
Designkrav och producentansvar
För att EU ska lyckas med att ställa om modebranschen och hur vi konsumerar kläder planeras en rad åtgärder, som att ställa designkrav för textilier så att de håller längre och blir lättare att laga och återvinna, och att införa enhetliga EU-regler om utökat producentansvar för textilier och ekonomiska incitament för att göra produkterna mer hållbara.
Åtgärderna ingår i EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier, som antogs i mars 2022.
I visionen för år 2030 står att alla textilprodukter som släpps ut på EU-marknaden ska ha lång livslängd, ska kunna lagas och återvinnas, och är i stor utsträckning tillverkade av återvunna fibrer. De innehåller inga farliga ämnen och har tillverkats med respekt för sociala rättigheter och miljön.
Källa: EU-kommissionen
