Permakris var ett av orden i nyordslistan som presenterades häromdagen. Institutet för språk och folkminnen som sätter samman listan definierar det som en ”serie av kriser utan någon slutpunkt i sikte, tillstånd av permanent kris” och det låter väl som en ganska bra sammanfattning av de senaste tre åren.
Först kom pandemin och när vi efter två år av restriktioner var på väg ur den värsta fasen så slog Rysslands invasion av Ukraina ner som en blixt. I spåren av det har vi fått elkris och inflation och som om inte allt detta vore nog så har vi förstås klimatkrisen, den största krisen av alla och som hotar hela vår existens.
Det är lätt att känna vanmakt och hopplöshet inför alla dessa kriser och visst lever vi i en på många sätt tuff och svår tid, men utvecklingen är inte svart-vit. Nyordslistan lyfter också fram andra begrepp som visar på en annan och mer hoppfull utveckling. Som exempel kan vi nämna agrivoltaisk – där man kombinerar solkraft och jordbruk och munkmodell – en modell för ett ekonomiskt system där målet är att tillgodose människors behov inom ramarna för vad planeten klarar av. Två begrepp som vi på LFT har varit tidigt ute med att uppmärksamma. Att ord som avkarbonisering (avveckling av beroende av fossila bränslen) och klimatbiljett (subventionerat säsongskort till kollektiva färdmedel med syfte att minska utsläpp från motordrivna fordon) också har letat sig in på nyordslistan kan även det ses som tecken på en mer positiv utveckling.
Att ”kriser föder möjligheter” har blivit något av en klyscha, men det ligger trots allt ganska mycket i det. Under pandemin såg vi tydligt hur människors medvetenhet om hur sårbara vi faktiskt är ökade. Bland annat började det talas mycket om vår låga självförsörjningsgrad och det senaste året har det startat upp ett stort antal matvärnsgrupper på olika platser i Sverige som vill höja kunskapen och beredskapen för egen matförsörjning. Klimatkrisen och elkrisen har också gjort att många har börjat fundera över vad som är våra verkliga behov. När man minskar på konsumtionen och elanvändningen inser man ganska ofta att det inte var så farligt och att man kan leva ett gott liv med betydligt mindre än vad man hade trott.
Inte bara i Sverige utan över hela världen väljer massor av människor att gå över till mer minimalistiska livsstilar som ger ett mindre klimatavtryck. Ibland för att de är tvungna av ekonomiska skäl, men det är också många som gör det för att de vill, för att de är trötta på en livsstil som bara går ut på mer konsumtion och för att man är orolig inför framtiden. Det här är val som inte ger några braskande nyhetsrubriker, men som likväl är viktiga eftersom de bildar ringar på vattnet och på så sätt växer till en rörelse.
Just nu står ett nytt år för dörren, ett år som säkert kommer att kännetecknas av kriser men också ett år då nya rörelser, nya innovationer och nya tankar kommer se dagens ljus. På LFT kommer vi förstås att fortsätta att bevaka kriserna men vi vill också fånga upp de där nya rörelserna och inspirerande idéerna. Vem vet, kanske är det ett nytt tankesätt eller en ny uppfinning som gör världen till en lite bättre och grönare plats som kommer att slå igenom på allvar under 2023 och som kommer att återfinnas på nästa års nyordslista.
Greta Thunbergs twitter-svar till Andrew Tate är något av det roligaste jag har läst i år.
Andrew Tate och andra biffiga män som ser som sin livsuppgift att fälla misogyna kommentarer och platta till unga kvinnor.
