Lantbruket befinner sig i kris. Det är förvisso ingen nyhet. Sedan 1990 har antalet jordbruksföretag i Sverige minskat med 39 procent. Framförallt är det de mellanstora jordbruken som minskar i antal, de som har en åkerareal på mellan 2 och 100 hektar, medan de riktigt små och de riktigt stora har ökat något.
Just nu är det dock mer kris än vanligt på grund av de ökade kostnaderna för el, diesel, konstgödsel och soja till foder. Enligt en undersökning från LRF kommer det här leda till att fyra av tio jordbrukare kommer att dra ner på sin produktion under det kommande året och en av fyra har redan gjort det.
Det här har fått Centerpartiet att kräva en miljard kronor i stöd till jordbruket, något som nu även riksdagens finansutskott har röstat för. Det är bra att stötta de få jordbrukare som finns kvar i Sverige. I dagsläget är vi bara självförsörjande på ett fåtal varor, i övrigt är vi helt beroende av import, vilket både gör oss väldigt sårbara i händelse av kris samtidigt som långväga transporter också belastar klimatet. Det är dessutom svårare för oss att ställa krav på att produktionen ska vara miljömässig och etisk när den sker i andra länder.
Men samtidigt är det lite märkligt att dela ut stöd utan något som helst krav på motprestation. Enligt Naturvårdsverket så står jordbrukssektorn för 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter om året, vilket motsvar ungefär 15 procent av Sveriges totala utsläpp. Framförallt kommer utsläppen från djuren i form av metanutsläpp men också från till exempel kväve i mineralgödsel. En del utsläpp är också kopplade till arbetsmaskiner och uppvärmning av byggnader. Därtill finns det också många andra miljöskadliga effekter som användningen av bekämpningsmedel och intensiva monokulturer som är ett direkt hot mot miljön och den biologiska mångfalden.
Många bönder sitter fast i gamla mönster och behöver hjälp med att ställa om. Här skulle riksdagens stödmiljard kunna göra verklig nytta om man villkorade stödet med att de som får ta del av det samtidigt går över till ett ekologiskt och hållbart jordbruk. Ett jordbruk som använder exempelvis nedbrytbar gröngödsling istället för konstgödsel. Ett jordbruk där man tillämpar växelbruk och låter jorden ligga i träda. Ett lantbruk med minskad djurhållning vilket både skulle vara en vinst för klimatet och samtidigt göra det mer etiskt om de djur som fanns kvar fick beta fritt och slapp spendera sina liv inspärrade i trånga djurfabriker. Många menar att djuren är nödvändiga för att kunna odla ekologiskt, men det finns exempel i Sverige på odlingar som drivs både ekologiskt och veganskt, och ännu mycket mer om man tittar internationellt.
I regeringens jordbruksstrategi som presenterades i slutet av förra året står det att man ska “öka ambitionerna inom miljö- och klimatområdet”. Om det ska bli något mer än bara tomma ord så krävs det att man inte bara delar ut pengar till höger och vänster utan att man verkligen tar ansvar för att ställa om jordbruket på riktigt.
Garantitillägget för dem med lägst pension höjs.
Nyamko Sabuni försvarar Engelska skolans klädpoliser som vill mäta längden på tjejers kjolar.
