Glöd · Debatt

Skogsstyrelsen: Nyckelbiotoper regleras inte i lag

Urskog på naturskyddade ön Bullerskär i Stockholms Skärgård.

I ett öppet brev till Skogsstyrelsen skrev 63 biologer, ornitologer och naturvetare att det är uppenbart att Skogsstyrelsen prioriterar finansiella och industriella intressen framför miljömål. Här svarar Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist på kritiken.

Replik på ”Förtroendet för Skogsstyrelsen är förbrukat” i LFT #191

DEBATT. Tack för ert brev. Jag ser att de flesta frågorna främst riktar sig till Sveriges politiska ledning och därför bör hänvisas dit, men i några av fallen vill jag ge er en bakgrund till Skogsstyrelsens hantering av frågorna.

Skogsstyrelsens ledning arbetar alltid utifrån myndighetens uppdrag och den lagstiftning som finns. Sverige är en demokrati där riksdag och regering beslutar om lagar och andra regelverk. Skogsstyrelsen har – som andra myndigheter – i uppdrag att tillämpa regelverken och föra ut den politik som beslutats av de folkvalda. Det är det vi gör.

Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört rikstäckande inventeringar av nyckelbiotoper under åren 1993–1998 samt 2001–2006. Resultaten från dessa inventeringar regleras inte i lag utan var tänkta som ett kunskapsunderlag. Skogsstyrelsen fick i uppdrag från regeringen att under 2018–2027 genomföra en ny landsomfattande inventering. Efter ett år avbröts uppdraget omedelbart, som en följd av riksdagens budgetbeslut. Finansieringen avslutades alltså innan det formella beslutet fattades om att upphöra med inventeringen. Idag sker ingen systematisk inventering av nyckelbiotoper men vi använder fortfarande begreppet inom vissa delar av verksamheten.

Nyckelbiotoper regleras som sagt inte i lag. Som tillsynsmyndighet har Skogsstyrelsen till uppgift att kontrollera att lagstiftningen följs, exempelvis vid en avverkningsanmälan. Vi kan därför inte i samband med tillsyn av en avverkningsanmälan genomföra en nyckelbiotopsinventering, en uppgift som vi inte har i uppdrag att göra. Vi har som uppgift att dokumentera naturvärden och det gör vi också, men från och med årsskiftet utifrån en annan metod. Det är också viktigt att hela skogssektorn tar sitt ansvar och arbetar vidare med och utvecklar naturvården.

Skogsstyrelsen måste agera inom ramarna för myndighetens uppdrag samt i enlighet med den lagstiftning som finns. Om vi inte har stöd i lagstiftningen, vilket var fallet med Skogsstyrelsens mandat att utfärda 4 § i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för samråd, så kan vi inte ställa upp ett obligatoriskt krav på samråd i föreskriften och kravet måste därför upphävas.

Det är också lagen, i det här fallet 24 kap 8 § offentlighets- och sekretesslagen, som avgör att vi inte kan lämna ut vissa underlag om nyckelbiotoper. Den så kallade statistiksekretessen har tillkommit för att skydda de uppgiftslämnare som bidrar till den offentliga statistikproduktionen. Utan detta sekretesskydd skulle det vara mycket svårt för myndigheter att få in underlag till statistikproduktionen och därmed kunna bidra med kunskap om samhällets utveckling.

Det är också viktigt att de uppgifter som kommer från myndigheten kvalitetssäkras. Det var vid en sådan kvalitetssäkring som felaktiga databaskopplingar upptäcktes i beräkningsrutinerna för återväxtuppföljningen. Det är naturligtvis olyckligt att detta har inträffat men vi har nu byggt en ny beräkningsrutin och infört arbetssätt så att den här typen av fel inte ska kunna förbli oupptäckta.

I ert brev kräver ni skogspolitiska åtgärder med nya direktiv där naturskyddet ges högre prioritet. Som jag skrev ovan så kräver förändringar i nuvarande skogspolitik och lagstiftning beslut i riksdag och regering. Därför bör detta krav riktas till politiken.