DEBATT. I LFT 15/1-21 frågar sig Pella Thiel om Omställningsrörelsen kan inkludera dem som exkluderar. I krönikan beskriver hon sina överväganden inför valet att medverka i ett reportage i en högerextrem propagandakanal. Det är en krönika som väckt reaktioner i Facebookgruppen Omställning Sverige och även hos mig.
Först måste vi fråga oss vad som är intentionen? Är intentionen 1) att vi ska ha fler våldsbejakande extremister i vår rörelse, eller: 2) att vår rörelse skulle kunna omvända dem som står för hatbaserade ideologier. Jag utgår från att Pella har den senare intentionen. Då är min nästa fråga om metoden – att medverka i högerextrema propagandakanaler med information om att omställningsrörelsen är en globaliserings- och penningsystemkritisk rörelse för självförsörjning på lokalt plan (detta är vad jag hör i nyhetsinslaget) – är bra för att uppnå syftet? Min analys säger mig att det tyvärr är en bra metod för att uppnå den första icke-intentionen, men inte den andra.
Att vända människor bort från våldsbejakande ideologier är en av de viktigaste samhällsutmaningarna vi står inför. Jag håller med Pella om att omställningsrörelsen har potential på lokalt plan att erbjuda människor som dras till trollfabriken en alternativ, kärleksfull gemenskap där de kan ompröva sina värderingar. Individ för individ skulle vi kunna bjuda in de av våra grannar som vi vet har högerextrema sympatier och visa dem att de är välkomna att bli en del av en rörelse som arbetar för både biologisk och social mångfald. Men för att klara det, utan att själva dras åt högerextremt håll, måste vi stärka rörelsens sociala värdegrund.
Sverige ligger tyvärr efter den globala omställningsrörelsen i det arbetet. Det visar sig bland annat i att merparten i den tidigare styrelsen för Omställningsnätverket (där jag var ledamot) motsatte sig att anta den globala rörelsens principer om social rättvisa och inkludering. Medan Transition Network globalt visade sitt stöd för Black Lives Matters menade den svenska föreningens styrelseordförande att omställning handlar om lokal självorganisering och inte om att ta ställning i nationella, politiska frågor. Men i rörelsens “bibel under omvandling”, Omställningshandboken, så framgår en annan bild. I kapitlet Mångfald beskrivs hur omställning även handlar om att aktivt lyssna på marginaliserade grupper och ställa om från vår kulturs nuvarande hierarkier och privilegier.
Om vi väljer att lyssna på dem som högerextrema gör allt för att exkludera framkommer en otroligt viktigt följdfråga: Vad händer med de exkluderade om omställningsrörelsen väljer att inkludera dem som exkluderar? För mig är det uppenbart att vi då gör det omöjligt/oattraktivt för rasifierade, hbtqi-personer, personer med funktionsvariationer, invandrade och andra utsatta att delta i våra verksamheter. Vi som har erfarenheter av högerextremt våld undviker givetvis att utsätta oss för riskfyllda situationer.
I kommentarstråden på krönikan finns mycket klokskap från personer med erfarenhet av att arbeta mot högerextremism som är värd att lyfta:
• Det finns ingen som helst motsättning mellan att odla grönsaker på dagen och hota rasifierade debattörer på kvällen. Tvärtom är självhushållning, landsbygdsromantik, kritik mot globalisering och penningsystemet integrerade ideal i den nazistiska ideologin. Omställningsrörelsen är därför en perfekt måltavla för nazistiska kuppförsök, om vi inte höjer vår medvetenhet om detta och stärker de delar av vår värdegrund som går på tvärs med ekofascismen.
• Den högerextrema rörelsen har som strategi att normalisera sin ideologi och få presstöd, genom att blanda hatpropagandan med gulliga inslag som klickbete, som det om omställningsrörelsen. Vi ska aldrig spela dem i händerna.
• Omställningsrörelsen i Sverige är idag väldigt homogen med mest vita, medelålders medelinkomsttagare. Vår strategi för att växa bör vara att bli bättre på att inkludera personer som vår kultur tenderar att marginalisera. Vi bör aktivt söka samarbete med andra sociala rörelser så som hbtq-rörelsen, asylrättsrörelsen, byarörelsen, BLM-rörelsen, etcetera.
Förhoppningsvis blir det samtal som krönikan väckt ett startskott för självrannsakan, som leder till att omställningsrörelsen får en tydligare profil: en kraft underifrån för klimaträttvisa och social inkludering.
