Klimataktivister kan dömas till fängelse för sabotage efter att ha blockerat E4:an i rusningstrafik för tre år sedan. 27 maj inleds rättegången i Högsta domstolen.
– Att demonstrationer inte längre är lagliga visar att svenska domare är antingen okunniga om mänskliga rättigheter eller medvetet vill skada för demokratin, säger Viktor Jonsson som är en av de tilltalade.
I morgonrusningen den 29 augusti 2022 satte sig 13 aktivister från organisationen Återställ våtmarker på vägbanan på E4 i närheten av Karolinska universitetssjukhuset i Solna norr om Stockholm. Resultatet var bilköer och tio minuters försening av en ambulans under utryckning. Aktivisterna åtalades för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten och dömdes för bådadera i tingsrätten. Elva av dem överklagade till Hovrätten som frikände dem från sabotage-brottet och dömde endast för ohörsamhet mot ordningsmakten.
I maj 2024 överklagade riksåklagaren Katarina Johansson Welin till Högsta domstolen. Hon menar att störningen varit så allvarlig att aktivisterna även ska dömas för sabotage.
– I normalfallet passerar det 3 500–4 000 bilar på platsen under den tid som blockaden genomfördes mellan klockan 8.20 och 9.10. Det var fråga om ett totalstopp under 20 minuter och därefter långa följdförseningar. Dessutom försenades en ambulans under utryckning med en patient som behövde akutsjukvård, sade riksåklagare Katarina Johansson Welin.
Hon menade även att hovrättens domar är spretiga och att HD:s vägledning därför krävs.
”Politisk rättegång”
Den 27–28 maj tas fallet så upp av Högsta domstolen, i en rättegång som aktivisten Viktor Jonsson kallar ”misstänkt politiskt motiverad”.
– Riksåklagaren måste vara djupt okunnig som inte förstår att sabotage enligt lagen handlar om att medvetet skada Sverige. Eller så har hon medvetet valt att tysta oppositionen och stötta en regering som bryter mot Klimatlagen och medvetet vill skada och döda svenska folket med ökade utsläpp, säger han i ett uttalande.
Syftet med vägblockaden var enligt Återställ våtmarker att uppmärksamma om klimatkrisen och ”det faktum att politikerna inte minskar koldioxidutsläppen i den takt som forskarna menar är helt nödvändig”.
Aktionen har fått mycket uppmärksamhet i medierna. Bland annat har företrädare för Amnesty, Civil rights defenders och Greenpeace argumenterat för att sabotage-anklagelserna är oproportioneliga:
”Civil olydnad för att uppmärksamma miljöproblem har skett förr i Sverige. Men sabotageanklagelsen för dessa aktioner är ny. Tidigare har de klassificerats som ohörsamhet mot ordningsmakten eller egenmäktigt förfarande. Dessa brott är långt mindre allvarliga och leder till lägre och mer proportionerliga straff. Brottet sabotage har tidigare kommit i fråga när det handlat om tydliga fall av samhällsfarlig verksamhet, som detonering av sprängladdningar eller överbelastning av telefonväxeln till SOS Alarm”, skrev företrädare för organisationerna på DN debatt i september 2022.
Har slutat blockera vägar
Viktor Jonsson menar att rättegången är av stor principiell betydelse.
– Det första tecknet på att ett land blivit en totalitär stat är när demonstranter och även journalister brottsmisstänks och fängslas, vilket skett i Sverige. Den här rättegången kommer visa om justitieråden i Högsta domstolen vill att Sverige ska vara ett Turkiet eller Iran. 2025 är året som avgör framtiden för vår demokrati, säger han.
Straffet för sabotage är maximalt fyra års fängelse, men Eva Bloch som företräder riksåklagaren i målet skriver i sin överklagan att hon bedömer att straffet bör bli fängelse i sex månader. Eva Block vill inte intervjuas under rättegången utan först efter att Högsta domstolen har meddelat dom.
I april 2024 beslutade sig organisationen Återställ våtmarker för att sluta blockera motorvägar och istället lägga fokus på att stoppa torvbrytning.
