De tolv aktivister från nätverket Återställ våtmarker som i augusti blockerade E4:an nära Karolinska universitetssjukhuset dömdes på måndagen.
De tolv döms för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten till villkorliga domar, dagsböter och/eller skyddstillsyn.
Enligt de tolvs försvarare utnyttjade de bara sin grundlagsskyddade demonstrationsfrihet, och agerade i nödvärn utifrån klimatkrisen, vilket tingsrätten dock inte håller med om. Tingsrätten anser att trafikstörningen som uppstod var en effekt de tilltalade avsåg att orsaka.
Advokat Linus Gardell, som företräder en av de nu dömda, hänvisar i en intervju med TT till att FN gett ut en vägledning som gäller demonstrationer kopplade till klimatkrisen:
– FN har själva varit väldigt tydliga om att vägblockader är ett legitimt och rationellt sätt att få ut budskap. Särskilt i fråga om den pågående klimatkrisen. Om den här domen skulle stå sig så riskerar det att hämma yttrande- och demonstrationsfriheten i ett väldigt kritiskt läge.
Anledningen till nätverkets fokus på frågan om våtmarker är att torrlagda sjöar, mossar, kärr och vikar, som under flera hundra år dikats ut för att skapa mer jordbruks- och skogsmark, släpper ut stora mängder växthusgaser. Att återigen blötlägga sådana marker är enligt Naturvårdsverket ett av de enklaste sätten att minska utsläppen idag.
Återvätning sker enklast genom att befintliga diken pluggas igen med trämaterial och torv så att grundvattennivån höjs igen och marken blir då åter en kolsänka.
