Våren står för dörren och hoppfulla odlare kånkar stora jordsäckar från affären. Den som gör det i dagarna kan mötas av klistermärken med varningstrianglar med texten ”Torv är fossilt” och ”Bojkotta torv”, en kampanj som organisationen Återställ våtmarker står bakom.

Jordpåsarnas innehåll består nämligen till största delen av fossil torv. Den har bildats från delvis förmultnade växter som under torvbrytningen och planteringen i torvjord frisätts till atmosfären. Torv har fantastiska odlingsegenskaper, men bidrar alltså till växthuseffekten.

Hela sex procent av de globala koldioxidutsläppen kommer från utdikade torvmarker. Det är mer än dubbelt så mycket som flyget bidrar med.

– Torvbrytningen måste omedelbart upphöra. Vi befinner oss i en total klimatkatastrof och den absolut enklaste åtgärden för klimatet är att återväta torvmarker och sluta med torvbrytning, säger Helen Wahlgren från Återställ våtmarker.

Föreningen blev känd för en bredare allmänhet under 2022 för ett antal civila olydnadsaktioner på motorvägar. Aktivisterna drog uppmärksamhet till torrlagda våtmarkers klimatpåverkan – de står för en fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

– Vi kräver att regeringen inför ett omedelbart förbud mot torvbrytning, säger Helen Wahlgren.

Alternativ till torvjord

Globalt består vår jord av tre procent torvmarker, som lagrar dubbelt så mycket kol som alla världens skogar.

– Förlorar vi torvmarkerna ökar koldioxidhalten i atmosfären med 75 procent. Det är svindlande. Därför har vi valt att fokusera på torvbrytningen, säger Helen Wahlgren.

Det politiska intresset för torvbrytning beskriver hon som svalt.

Ni vill påverka regeringen men riktar er till konsumenter i bojkotten, hur tänker ni där?

– Att prata om hur klimatskadlig torvbrytningen är kan i förlängningen ha politisk betydelse. Enligt en Kantar Sifomätning från november i fjol tyckte 75 procent av befolkningen att det är viktigt att återställa våtmarker, säger Helen Wahlgren, som menar att det sett annorlunda ut utan Återställ våtmarkers motorvägsaktioner.

– Så att öka medvetenheten genom bojkotten kan också leda till starkare politisk påverkan, fortsätter hon.

I bojkott-kampanjen upplyser organisationen konsumenter om vilken jord som inte innehåller torv, via en qr-kod på klistermärkena. Flera stora jordproducenter har sådana alternativ, däribland Hasselfors, Weibull och Blomsterlandet.

Läs även: Stor förlust av viktiga våtmarker – Sverige sticker ut

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.