Grönska är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv bland annat då träd renar luften men kan vara olika tillgänglig för olika delar av befolkningen. Samtidigt har grönska i det egna bostadsområdet visat ha betydelse för bland annat den psykiska hälsan. Grönska är också viktigt för att hantera klimatförändringarna eftersom träden skänker svalka vid värmeböljor. Nu vill forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) analysera hur grönskan är fördelad i en stads olika bostadsområden för att bistå kommuner att skapa städer som är bra för människor och miljön.  

– Det finna många goda hälsoeffekter av att bo nära grönområden. Ändå så riskerar de att prioriteras bort när städer förtätas eller nya områden planeras, säger Agnes Pierre, forskningsassistent i projektet som drivs av SLU.

Kan hjälpa kommuner i planering 

Forskarna inom SLU:s projekt har utvecklat ett verktyg som utgår ifrån Statistiska centralbyråns demografiska statistikområden (DeSO) där de olika områdena analyseras utifrån sju kriterier. Dels gröna kriterier som hur mycket mark som täcks av trädkronor, hur många kvadratmeter grönska som finns per boende, och hur stort avståndet är från hem till grönområde. Dels fyra socioekonomiska kriterier – inkomst per hushåll, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och ålderförsörjningsgrad, det vill säga hur stor andel av befolkningen, (barn och äldre) är beroende av de som jobbar för sin försörjning.

– Det kan vara svårt för kommuner förstå om det är lika stor tillgång till parker i socioekonomiskt starka som svaga områden. Det här något som vi vill hitta svar på, säger Agners Pierre som förklarar att forskningsprojektet kommer att klargöra hur mycket grönska det finns i ett specifikt området, liksom vilken socioekonomisk status området har. 

Åtta procent hade orättvist fördelad grönska 

Malmö visar sig inte ha något stort problem med orättvis fördelning av grönska, i många fattigare områden finns det inte sämre tillgång på grönska än i rika områden. 

– Det handlar i flera fall om platser med höga flerfamiljshus där det finns träd och parker mellan byggnaderna, säger Agnes Pierre.

Men i åtta procent av de analyserade områdena i Malmö är grönskan orättvist fördelad – dessa områden har dålig tillgång på grönska och en låg socioekonomisk status. Men även i vissa områden med hög socioekonomisk status var tillgången till grönska dålig, exempelvis i områden med nyproduktion. Modellen tar bara hänsyn till allmänna grönytor och inte privata trädgårdar som finns i villaområden. Till årsskiftet hoppas forskarna vara klara, och de planerar därefter att vidareutveckla verktyget så att det kan användas av alla svenska kommuner. 

– Vi vill att modellen ska göra så att kommuner kan upptäcka var det behövs satsas på fler grönområden, både för boende och för att hantera extremväder. Men också att det ska vara ett stöd när nya bostäder planeras, säger Agners Pierre.