Grönområden i städer kan mildra temperaturökningar och ha positiva effekter på människors hälsa. En ny forskningssammanställning lyfter fram fördelarna med grönare städer.
Jorden blir varmare och allra varmast är det i städerna. Människor och transporter genererar värme och byggnader och infrastruktur binder den. Temperaturen är ofta flera grader högre i städer än på landsbygd.
I samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet och Lantbrukarnas riksförbund har fyra forskare samlat forskning om vilken betydelse grönområden i städerna har för att mildra effekterna av klimatförändringarna, hur grönområden påverkar den biologiska mångfalden, människors hälsa och samhällsekonomin.
Bland fördelarna nämner forskarna att grönområden kan ta upp luftföroreningar och därmed minska mängden farliga partiklar i luften. Grönområden kan även bidra till lägre stressnivåer och mindre hjärt- och kärlsjukdomar.
Nära grönska viktigt
Ju längre bort grönområdena ligger från människors hem, desto mindre blir hälsoeffekterna. Enligt Världshälsoorganisationen WHO bör ett grönområde inte ligga längre än 300 meter från bostaden. Grönområden finns ofta i de mer välbärgade delarna av städerna, enligt World Resources Institute. Lägenheter som ligger nära grönområden är dyrare än boenden i områden som saknar gröna ytor.
– Om man med offentliga medel upprätthåller grönområden privatiserar man delvis värdet av grönområdet eftersom det är bara vissa fastighetsägares priser som går upp. De åker då snålskjuts på det allmänna, säger Anders Sandhoff, lektor på företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet och en av författarna till forskningssammanställningen.
Fördelarna med grönområden är väldokumenterade, men konkurrensen om marken i städerna hård. Kortsiktiga ekonomiska kalkyler är en anledning till att det inte finns fler grönområden i städerna, skriver forskarna. De lyfter fram att grönområden i städer kan ha positiva effekter på samhällsekonomin i det långa loppet. Att grönområden minskar föroreningar, stressnivåer och får människor att röra sig mer och tillfriskna snabbare kan i förlängningen leda till bättre folkhälsa och minskade sjukhuskostnader. Men de långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna är svåra att räkna ut och prissätta, säger Anders Sandhoff:
–Jag tycker inte att man ska arbeta med ekonomiska mått utan i stället prata om vad är rimligt att vi som en stad har för utbud när det gäller grönområden. Man kan hitta andra nyckeltal att planera utifrån, hur många hektar, hur långt har olika kommuninvånare till grönområdena, snarare än att gå in i ekonomiska argument.
Stora skillnader mellan städer
Skillnaderna är stora mellan världens städer i andel grönområden. I Oslo är nästan 68 procent av marken täckt av grönområden enligt Oslo kommun, medan siffran är 10 procent i Paris.
EU har vägledande regler om att det ska finnas grönområden, men inga bindande avtal. I juni lade EU-kommissionen fram ett lagförslag om att grönområdena i städerna ska öka med fem procent fram till 2050 och att minst 10 procent ska täckas av träd.
