Psykisk ohälsa står för mer än hälften av alla längre fall av sjukskrivning i Sverige förklarade Försäkringskassan i sin rapport Från ryggen till utmattning förra året. Och det är framför allt stressrelaterad psykisk ohälsa som har ökat, bland annat utmattningssyndrom.

Yannick Klein har undersökt sambandet mellan att vara ute i eller exponeras för naturen på något sätt, och den psykiska hälsan hos vuxna i Sverige. Han menar att då den psykiska ohälsan drabbar ett stort antal människor och orsakar mycket sjukskrivning i såväl Sverige som i andra andra länder, är det viktigt att hitta metoder som kan vara hjälpsamma för att stärka den psykiska hälsan.

– Naturen kan vara en sådan välgörande resurs, förutsatt att den är lättillgänglig för allmänheten. Med den pågående urbaniseringen är det viktigt att förstå hur exponering för naturen kan bidra till mental hälsa, säger Yannick Klein.

Både aktiv och passiv naturupplevelse fungerar

Han har i sin forskning tittat på olika typer av naturupplevelser, eller aktiv och passiv naturexponering. Aktiv naturexponering kan vara att besöka en park eller gå en skogspromenad. Passiv naturexponering å andra sidan handlar om att bo i närheten av natur och växtlighet, det vill säga det krävs ingen förflyttning för att du ska få exponeringen. 

Klein har gjort tre studier som har tittat på naturexponering innan covid-19-pandemin bröt ut, samt under pandemin. Alla tre studierna kom fram till att både aktiv och passiv upplevelse av naturen var kopplat till bättre psykisk hälsa. 

– Det här gäller genomgående både före och under covid-19-pandemin. Även om de statistiska effekterna i modellerna ofta var små, återkommer de konsekvent i olika urvalsgrupper, typer av exponering och utfallsvariabler för psykisk hälsa, säger Yannick Klein.

Naturen blev tillflykt under pandemin

Covid-19-pandemin innebar stora förändringar för stora grupper i samhället. Äldreboenden stängde för alla besökare, människor med nedsatt immunförsvar blev tvungna att möjligaste mån isolera sig för att minska risk för smittspridning och många umgicks i mindre utsträckning än tidigare. Det innebar en ökad risk för ensamhet och social isolering, ofta med psykisk ohälsa som resultat. 

Naturen spelade då en stor roll eftersom det var relativt riskfritt att träffas utomhus, och företeelser som vinterbad blev ett vanligt inslag i gatubilden. Under pandemin ökade också andelen svenskar som vistades i skog och mark stort. Ökningen hos den äldsta och yngsta ålderstruppen var störst – i april 2022 hade de som var ute varje vecka i dessa åldersgrupper fördubblats sedan 2018–2019, visade statistik från SCB. 

Kan höja motståndskraften

I Sverige fanns aldrig några begränsningar på att umgås i skog eller i park och Yannick Klein och kollegor ville därför undersöka om exponering av naturen innebar minskade risker för psykisk ohälsa under pandemin. De kom fram till att så var fallet. Därför är det viktigt att naturliga miljöer får ta plats inom stads- och landskapsplanering som en folkhälsopolitisk åtgärd, enligt Yannick Klein. 

– Åtkomst till naturen kan bidra till att främja människors psykiska hälsa och motståndskraft. Hälsofrämjande naturbaserade miljöer och lösningar kan också, om de är noggrant planerade, tillhandahålla andra ekosystemtjänster som är viktiga för att begränsa och hantera klimatförändringar.

Hur mycket natur en person behöver i sin vardag varierar, men mycket forskning tyder på att även korta naturupplevelser kan bidra till en bättre hälsa. Och för den som har svårt att ta sig till skog eller växtlighet verkar även virtuella naturupplevelser ge positiva effekter. 

– Det är svårt att ge ett svar som passar alla. Den ideala dosen av naturexponering beror sannolikt på en persons grundläggande psykiska hälsa, individuella behov och preferenser. Forskningen visar dock alltmer att även korta interaktioner med naturen, till exempel en kort promenad i en park, att vara nära växter, även inomhus, eller att helt enkelt titta på naturen virtuellt, kan förknippas med att må bra och vara mindre stressad. Särskilt om den korta exponeringen sker upprepade gånger och dagligen finns det potential för en multiplikativ effekt, säger Yannick Klein.