EU:s medlemsstater röstade i fredags för en lag som kräver att större företag måste identifiera och adressera risker att människor råkar ut för brott mot sina mänskligheter rättigheter eller att deras miljö påveras negativt av företagens verksamhet. Amnesty International kallar det det för ”en av de mest anmärkningsvärda framgångarna för internationella affärer och människorättslagstiftning de senaste åren” i en kommentar på fredagen. 

– Detta är ett viktigt ögonblick för mänskliga rättigheter och ansvarsutkrävande för företag. EU har satt en bindande standard för ansvarigt företagsbeteende i världens största inre marknad. Dagens enorma framgång bör sända ett budskap till alla företag att de måste respektera mänskliga rättigheter, säger Hanna Storey, Amnesty Internationals rådgivare för företag och mänskliga rättigheter, i uttalandet. 

Den som drabbas av miljökatastrofer kan få gottgörelse

Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (på engelska The Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD), gäller för alla företag i EU med över tusen anställda och en global omsättning på minst 450 miljoner euro, liksom alla företag av den storleken som har sin bas i unionen. 

Lagen tros kunna få stor betydelse för lokalsamhällen som till exempel drabbas av miljökatastrofer där EU-baserade företag är involverade. Ett sådant exempel skulle kunna vara då den spanska energijätten Repsol fick ett stort oljeutsläpp i Peru vilket skadade ett område lika stort som Paris.  

– En stark lag är avgörande för att ge offer rätten att söka rättvisa och hålla företag till svars för den skada de orsakar, som den potentiella gottgörelsen för de som drabbats av Repsolutsläppet, säger Miguel Lévano från Oxfam Peru i ett uttalande på fredagen. 

Det var i januari 2022 som ett vulkanutbrott i önationen Tonga orsakade flodvågor som ledde till en oljeläcka vid Repsols raffinaderi i Peru. Minst 6 000 fat olja läckte ut vilka orsakade stor skada på pingviner, sjölejon och sjöfåglar i Peru som utlyste ett miljönödläge. Utsläppet i området kring huvudstaden Lima har kallats den värsta miljökatastrofen i modern tid, och många fiskare i området förlorade sin försörjning. Perus riksåklagare inledde en utredning mot raffinaderiet. 

Finansiella institutioner omfattas inte av lagen

Miguel Lévano pekar samtidigt på brister i den lag som EU:s medlemsstater ska göra till nationell lag inom två år: Finansiella institutioner omfattas inte av lagen. Miguel Lévano uppmanar dessa att ändå börja ta ansvar för negativa effekter verksamheter som de finansierar kan orsaka, genom att bland annat påverka de företag som orsakat dem. 

– Ett sådant agerande från Repsols finansiärer efter oljeläckan i Peru tidigt 2022 skulle ge tillgång till information från företaget kring vilka åtgärder de vidtagit som respons på de krav som de peruanska tillsynsmyndigheterna ställt. Vi beklagar att det inte inkluderades i CSDDD, säger Miguel Lévano.

Erkänner levnadslön som en mänsklig rättighet

Även från arbetsrättsligt och fackligt håll välkomnas lagen som ett steg i rätt riktning. Kalpona Atker, grundare och chef för Bangladesh Center for Workers’ Solidarity menar att lagen genom att ställa högre krav på företag kan minska brott mot arbetares mänskliga rättigheter i hela företagets verksamhet och leverantörsled.

– Den kommer åtminstone delvis att översättas till bangladeshisk lag också. Till exempel vad gäller levnadslön, säger Kalpona Akter som en gång jobbade i Bangladesh textilindustri som barnarbetare. Hon syftar på att det i direktivet finns ett erkännande om att det är en mänsklig rättighet att få en levnadslön – det vill säga en lön som en arbetare och dennes familj kan leva på, som täcker utgifter som boende, sjukvård, skolgång för barn, och ett litet sparande.

– Förbättringen och försäkringen av människors rättigheter och miljön får aldrig komma i andra hand efter affärsföretagens vinster, säger hon i ett uttalande.