De fossila koldioxidutsläppen ökade i majoriteten av Sveriges kommuner mellan år 2020 och 2021. Det visar ny statistik från Nationella emissionsdatabasen sammanställd av Klimatkollen.
– Det är illavarslande att utsläppen ökat i så många kommuner. Det beror delvis på att ekonomin tagit fart igen efter covid. Men pandemi eller ej, utsläppen behöver minska med minst 10 procent per år för att vara i linje med Parisavtalet. Därför krävs nu ett ökat tryck på åtgärder som snabbt får ner utsläppen i fler kommuner, säger Ola Spännar, medgrundare av medborgarplattformen Klimatkollen i ett pressmeddelande.
I genomsnitt ökade kommunernas koldioxidutsläpp med drygt 2 procent under 2021 (som är den senaste tillgängliga statistiken) men variationerna mellan kommunerna är stora.
Störst utsläppsökningar gjorde Karlshamn (+85 procent), Stenungsund (+67 procent) och Lysekil (+42 procent).
Gotland minskade sina utsläpp mest, med 39 procent, följt av Timrå (-17 procent) och Burlöv (-12 procent).
Cement räknas inte
Värt att notera är att utsläpp från cementproduktion inte ingår i statistiken, något som har sin bakgrund i att IPCC:s globala koldioxidbudget inte inkluderar cementproduktion. Det motiveras främst av rättviseskäl, skriver Klimatkollens Ola Spännar i ett mail till Landets Fria:
”Fossila bränslen är ju den absolut största källan till koldioxidutsläpp men på andra och tredje plats kommer utsläpp från avskogning och cementproduktion. Att fördela ansvaret för avskogning och cement utifrån territoriell data skulle lägga en tung börda på utvecklingsländer, eftersom det mesta av utsläppen från avskogning och cement sker där. Medan industriländer sen länge har byggt upp en cementintensiv infrastruktur, är utvecklingsländer mer i uppbyggnadsskedet. Dessutom finns skalbara alternativ till fossila bränslen, men det saknas motsvarande alternativ för cement.”
Bland Sveriges kommuner finns cementproduktion i Gotland och Skövde.
Utsläppen väntas öka
Klimatkollens siffror rör utsläpp av växthusgasen koldioxid. Orsaken är att man vill kunna ställa faktiska förändringar i utsläpp mot nödvändig minskning enligt den koldioxidbudget som forskarna forskarna Kevin Anderson och Isak Stoddard vid Uppsala universitet har räknat fram.
Räknar man även in de andra växthusgaserna ökade Sveriges utsläpp av mellan 2020 och 2021 – men minskade med omkring fem procent från 2021 till 2022. Något som främst beror på ökad elektrifiering och högre inblandning av biobränslen för inrikes transporter.
Med regeringens nuvarande klimatpolitik väntas utsläppen öka.
