När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade budgeten ägnades en kort stund åt miljöbudgeten, där fokus låg på laddstolpar och industriklivet. Men totalt minskar årets budget för allmän miljö- och naturvård, där bland annat anslag till Naturvårdsverket ingår, från 23,7 miljarder till 19,5 miljarder.

En av de största minskningarna ligger i posten ”åtgärder för värdefull natur”. I det området ingår bland annat bevarandet av öppna odlingslandskap, underhåll och bevarande av naturreservat liksom återställande av våtmarker.

– Det är de anslag vi brukar betrakta som de viktigaste och det är av stor betydelse att det ligger stabilt över tid. Om det minskar på sikt får det stora konsekvenser för bland annat naturreservat och biologisk mångfald, säger Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.

Kan drabba hotade arter

Naturvårdsverkets anslag minskas med 25 miljoner kronor och Claes Svendlindh säger att man inte har hunnit analysera vilka konsekvenserna blir av det. Men han lyfter att de områden som kan drabbas är bland annat skötsel av vandringsleder liksom anslag till kommunernas friluftsområden.

– I posten ingår också bekämpning av invasiva arter och arbetet med att skydda de flera tusen hotade arter vi har i Sverige, säger Claes Svedlindh.

Den satsning på återställande av våtmarker som klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tidigare annonserat är en omfördelning av pengar mellan olika poster inom miljöområdet.

Ökade utsläpp

Som regeringen redan annonserat försvinner klimatbonusen för mer miljöanpassade fordon, vilket förklarar en del av den totala minskningen av miljöbudgeten.

Kompetenslyft för klimatomställning halveras också i budgeten, från 100 till 50 miljoner kronor.

Världsnaturfonden (WWF) ser med stor oro på regeringens budget – och pekar på att flera förslag beräknas leda till ökade växthusgasutsläpp, exempelvis sänkt skatt på bensin och diesel, höjt reseavdrag för bilresor och slopat bidrag för elbilar.

Det sammantaget med att regeringen tänker sänka reduktionsplikten, alltså inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, leder till stora utsläppsökningar som inte kompenseras genom andra åtgärder i budgeten, framhåller Madeleine van der Veer samhällspolitisk chef på WWF.

– Vi är otroligt oroliga för att Sverige tappar fart i klimatarbetet och återgår till en politik som inte alls levererar på Parisavtalet, säger hon.

"Anmärkningsvärt"

Regeringens prioriteringar sänder en signal till andra länder om att klimatarbetet inte står särskilt högt upp på agendan, anser Madeleine van der Veer.

– Det är anmärkningsvärt att statsminister Ulf Kristersson var på klimatmötet i Egypten i går och talade om brådskan i omställningen, och i dag presenterar en budget som kraftigt ökar utsläppen nästa år.

Från WWF är man också bekymrade över budgetnedskärningarna för att bevara värdefull natur.

– Det handlar om en kraftig försvagning av svensk naturvård.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.