Oklara effekter av regeringens klimatsatsningar

Romina Pourmokhtari presenterade under onsdagen regeringens satsningar för en långsiktig och hållbar klimatomställning i budgetpropositionen för 2024. 

– För att nå nettonollutsläpp 2040 behöver vi elektrifiera i stor skala och i högt tempo.

Regeringen kommer att stärka Klimatklivet, ett investeringsstöd som företag, kommuner, regioner och organisationer i Sverige som vill ställa om kan söka. Anslaget till Klimatklivet höjs nästa år med 800 miljoner kronor, två miljarder 2025 och 2,5 miljarder 2026. Klimatklivet är enligt regeringen det viktigaste stödet för att få till stånd utbyggnaden av laddinfrastruktur, något Romina Pourmokhtari underströk vikten av för att skynda på elektrifieringen och en övergång till eldrift för såväl lätta som tunga fordon, liksom eldrivna arbetsmaskiner.

– Inom bygg och anläggning används framför allt tunga fordon och maskiner som drivs av diesel. Det måste vi förändra, sade hon. 

Hon sade att investeringskostnaderna för flera fordonstyper är mycket höga och att resurser därför tillförs till ett marknadsintroduktionsstöd av tunga och lätta eldrivna lastbilar samt arbetsmaskiner. 

– Vi vill att andelen elfordon ska bli högre på våra vägar, sade hon, och fortsatte: 

– Intresset för tunga elfordon och maskiner ökar, det handlar om rätt åtgärder i rätt tid, sade klimat- och miljöministern som samtidigt poängterade att marknaden för klimatsmarta fordon på sikt måste kunna bära sina egna kostnader för att kunna utvecklas.

Återvätning av våtmarker

Hon menade att en kostnadseffektiv klimatåtgärd är att återställa fler våtmarker och att detta kan bidra till bättre vattenkvalitet, stärka skyddet för den biologiska mångfalden och minska risken för översvämningar. Regeringen satsar 150 miljoner på detta under 2024, ytterligare 235 miljoner kronor 2025 och 375 miljoner kronor mellan 2026 och 2030. 

Regeringen håller på att fasa ut klimatbonusen som syftade till att få fler att köpa miljövänliga bilar, en bonus som dock fortfarande kostar pengar, då många som ansökte om den innan den avvecklades i november förra året har väntat på leveransen av sina bilar. Enligt  Klimat- och näringslivsdepartementet går 1,3 miljarder av den sammanlagda klimatsatsningen om fyra miljarder för 2024 till detta.

Framåt ska den som skrotar en äldre bil och som väljer att köpa eller leasa en elbil istället få en skrotningspremie.

– Stödet har haft bra effekt, sade ministern och menade att klimatbonusen för elbilar därmed har uppfyllt sitt syfte: 

– Regeringen vill nu få en liknande utveckling för tunga fordon. 

Oklar omfattning av utsläppsminskningar

Romina Pourmokhtari kunde inte ge någon uppgift om hur stor skrotningspremien kommer att bli, men förslaget väntas kosta 250 miljoner under de kommande två åren. Romina Pourmokhtari kunde inte heller ge någon uppgift på hur stora utsläppsminskningar regeringens klimatåtgärder kommer att leda till.

Regeringens satsningar har fått kritik av bland annat Miljöpartiets båda språkrör. I en intervju med TT kallar Per Bolund klimatsatsningarna för ”en pinsam snuttefilt till klimatpolitik”. Han efterlyser omfattande satsningar på energi- och transportsystem och ifrågasätter satsningen på skrotningspremien:

– Skrotningspremien är bara ett sätt att släta över att man misslyckades när man tog bort elbilsbonusen och därmed dödade bilmarknaden. Och det här förslaget kommer inte att vara en återställare av det tyvärr, säger han till TT. 
”Ministern kan inte svara på effekterna, har inga som helst förslag på miljöområdet och två av posterna är rena förlängningar av vår politik..? Rätt pinsamt, faktiskt. Och lite sorgligt.”, skriver Märta Stenevi på X (Twitter).