Över 600 ungdomar stämmer staten för otillräcklig klimatpolitik i det historiska så kallade Auroramålet, som gått in i ett nytt skede i och med att domstolen ”inte avvisat målet”. Är stämningen därmed ett faktum? Landets fria har talat med Nacka tingsrätt för att få veta vad som händer nu.
”Domstolen har inte avvisat stämningen!” skriver klimataktivisterna i Aurora i sitt nyhetsbrev, följt av budskapet ”NU KÖR VI!”.
Optimismen stammar ur ett besked från Nacka tingsrätt, om att de två huvudsakliga yrkanden som ingår i ungdomsorganisationen Auroras stämningsansökan inte har avvisats (se faktaruta).
20-åriga Anton Foley för ungdomarnas talan.
– Det har varit en nervositet om de ska ta upp målet, så det känns jätteroligt, säger han.
634 barn och ungdomar deltar i Auroramålet, i en så kallad grupptalan. I november 2022 lämnade de in sin stämningsansökan.
– Nu har tingsrätten börjat höra av sig till oss för att forma gruppen, det är jättespännande. Ett första hinder är passerat. Nu känns det som att vi är igång.
Någon stämning är dock inte utfärdad ännu. Så vad betyder det då att stämningen som helhet inte är avvisad? Landets fria ringer upp Olof Roos, ansvarig rådman för Auroramålet.
– Lagen om grupptalan är upplagd så att domstolen måste fråga alla drygt 600 personer om de verkligen vill vara med. Det är ett jättestort arbete, så innan man gör det får man fundera på ifall talan ska avvisas; i sådant fall är det ju ingen idé att skicka ut över 600 brev. Men nu har domstolen skickat ut breven, säger Olof Roos.
Betyder det att stämning kommer att utfärdas?
– Mer än så här kan jag inte säga. Du får dra vilka slutsatser du vill av det jag har sagt.
Svar ska komma in till domstolen senast 14 mars, och besked om stämning kommer snart därefter, enligt Olof Roos.
– När gruppen då är formerad får vi fundera på om vi ska utfärda stämning eller inte. Om de formella förutsättningarna är uppfyllda ska det ske så fort som möjligt.
Dessa förutsättningar är bland annat noggrant formulerade yrkanden och utförligt angivna grunder för dem, att ansökningsavgiften ska vara betald och inte minst att en rad särskilda krav för en grupptalan ska vara uppfyllda.
– Det finns formella checklistor för vad som krävs. Rätt mycket av kontrollerna är redan gjorda, säger Olof Roos.
Klimatministern: Vi återkommer
Om fallet tas upp av domstolen kan det dröja innan målet avgörs. Hur länge vill Olof Roos inte spekulera i, men han berättar att ett vanligt fordransmål brukar ta omkring ett år i anspråk innan huvudförhandlingen avslutas och målet avgörs. Men även om domstolen väljer att ta upp målet kan det avvisas i ett senare skede. Ännu har inte Justitiekanslern, som företräder staten, kommit till tals, säger han.
– Jag vet inte vilka invändningar som kommer därifrån. Sen måste vi granska svaromålet. Det kanske framställs begäran om avvisning som vi måste ta ställning till. I svaromålet kan det ibland komma fram omständigheter som gör målet olämpligt som ett grupptalemål.
För att ett mål ska kunna vara ett grupptalemål krävs att en rad särskilda förutsättningar är uppfyllda (se faktaruta).
Innan Aurora skickade in stämningsansökan bad gruppen regeringen om svar på sina yrkanden. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skrev i ett brev till Aurora, som gruppen mottog 25 november, 4 dagar efter de begärt svar, att ”Regeringen delar Auroras syn på vikten av att nå målen i Parisavtalet”. Hon skriver även att regeringen avser återkomma om hur klimatmålen ska nås i den klimatpolitiska handlingsplanen som presenteras under 2023.
Aurora: Ser effekter redan nu
Auroras förberedelser inför stämningen pågick under två års tid. Gång på gång upprepar de unga klimataktivisterna att frågan är akut.
Hur känns det att jobba med de här långa tidsperspektiven i en akut fråga?
– Det är påfrestande, när man vet att man befinner sig i ett kritiskt läge. Egentligen har vi inte tid att vänta på att en domstol ska göra tydligt att staten måste respektera mänskliga rättigheter. Men vi måste komma ihåg att vi är i en kris – då tar man till alla medel vi har till förfogande inom ramarna för det demokratiska systemet. Det innebär även att stämma staten, säger Anton Foley och fortsätter.
– Det är en lång process men vi ser effekter redan nu. Vi hoppas inspirera fler processer i andra länder. Sedan vi stämde staten har två finska organisationer stämt staten och nu senast i Österrike. Det är en jättespännande global trend.
Läs även: Sveriges klimatpolitik inför rätta
Hanna Westerlund
Vad kräver ungdomarna i Auroramålet
och vad domstolen beslutat hittills?
Aurora är en ungdomsledd grupp som 25 november skickade in en stämning mot svenska staten för att de, med gruppens egna ord, ”inte behandlar klimatkrisen som en kris”.
Gruppens yrkanden är sammanfattade nedan
1.
De 637 ungdomarna har yrkat att tingsrätten ska fastställa att statens underlåtelse att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna är en kränkning av deras mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen.
2.
Ungdomarna yrkar även att tingsrätten ska ålägga staten att vidta i ansökan angivna åtgärder för att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och hålla ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.
3.
Om tingsrätten beslutar att inte pröva yrkande 1 och 2 har ungdomarna yrkat skadestånd eftersom ett avvisningsbeslut skulle innebära en kränkning av deras rätt till att få sin sak prövad i domstol.
Det tredje yrkandet har avvisats, med hänvisning till att ”tidpunkten för fullgörelse inte inträtt eller kommer att inträda under målets handläggning”. Med andra ord har den skadegörande handling man begärt ersättning för ännu inte inträffat.
Källa: Nacka tingsrätt och Auroras hemsida
Vad är en grupptalan?
I en grupptalan företräder en person ett större antal personer som är med i gruppen.
Enligt 8 § lagen om grupprättegång får en grupptalan tas upp till prövning om
1. talan grundas på omständigheter som är gemensamma eller
likartade för gruppmedlemmarnas anspråk,
2. en grupprättegång inte framstår som olämplig på grund av att
vissa gruppmedlemmars anspråk till sina grunder skiljer sig
väsentligt från övriga anspråk,
3. merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan
göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna själva,
4. gruppen med hänsyn till storlek, avgränsning och övrigt är
lämpligt bestämd samt
5. käranden med hänsyn till sitt intresse i saken, sina
ekonomiska förutsättningar att föra en grupptalan och
förhållandena i övrigt är lämpad att företräda gruppmedlemmarna
i målet.
