”Domstolen har inte avvisat stämningen!” skriver klimataktivisterna i Aurora i sitt nyhetsbrev, följt av budskapet ”NU KÖR VI!”.

Optimismen stammar ur ett besked från Nacka tingsrätt, om att de två huvudsakliga yrkanden som ingår i ungdomsorganisationen Auroras stämningsansökan inte har avvisats (se faktaruta).

20-åriga Anton Foley för ungdomarnas talan.

– Det har varit en nervositet om de ska ta upp målet, så det känns jätteroligt, säger han.

634 barn och ungdomar deltar i Auroramålet, i en så kallad grupptalan. I november 2022 lämnade de in sin stämningsansökan.

– Nu har tingsrätten börjat höra av sig till oss för att forma gruppen, det är jättespännande. Ett första hinder är passerat. Nu känns det som att vi är igång.

Någon stämning är dock inte utfärdad ännu. Så vad betyder det då att stämningen som helhet inte är avvisad? Landets fria ringer upp Olof Roos, ansvarig rådman för Auroramålet.

– Lagen om grupptalan är upplagd så att domstolen måste fråga alla drygt 600 personer om de verkligen vill vara med. Det är ett jättestort arbete, så innan man gör det får man fundera på ifall talan ska avvisas; i sådant fall är det ju ingen idé att skicka ut över 600 brev. Men nu har domstolen skickat ut breven, säger Olof Roos.

Betyder det att stämning kommer att utfärdas?

– Mer än så här kan jag inte säga. Du får dra vilka slutsatser du vill av det jag har sagt.

Svar ska komma in till domstolen senast 14 mars, och besked om stämning kommer snart därefter, enligt Olof Roos.

– När gruppen då är formerad får vi fundera på om vi ska utfärda stämning eller inte. Om de formella förutsättningarna är uppfyllda ska det ske så fort som möjligt.

Dessa förutsättningar är bland annat noggrant formulerade yrkanden och utförligt angivna grunder för dem, att ansökningsavgiften ska vara betald och inte minst att en rad särskilda krav för en grupptalan ska vara uppfyllda.

– Det finns formella checklistor för vad som krävs. Rätt mycket av kontrollerna är redan gjorda, säger Olof Roos.

Klimatministern: Vi återkommer

Om fallet tas upp av domstolen kan det dröja innan målet avgörs. Hur länge vill Olof Roos inte spekulera i, men han berättar att ett vanligt fordransmål brukar ta omkring ett år i anspråk innan huvudförhandlingen avslutas och målet avgörs. Men även om domstolen väljer att ta upp målet kan det avvisas i ett senare skede. Ännu har inte Justitiekanslern, som företräder staten, kommit till tals, säger han.

– Jag vet inte vilka invändningar som kommer därifrån. Sen måste vi granska svaromålet. Det kanske framställs begäran om avvisning som vi måste ta ställning till. I svaromålet kan det ibland komma fram omständigheter som gör målet olämpligt som ett grupptalemål.

För att ett mål ska kunna vara ett grupptalemål krävs att en rad särskilda förutsättningar är uppfyllda (se faktaruta).

Innan Aurora skickade in stämningsansökan bad gruppen regeringen om svar på sina yrkanden. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skrev i ett brev till Aurora, som gruppen mottog 25 november, 4 dagar efter de begärt svar, att ”Regeringen delar Auroras syn på vikten av att nå målen i Parisavtalet”. Hon skriver även att regeringen avser återkomma om hur klimatmålen ska nås i den klimatpolitiska handlingsplanen som presenteras under 2023.

Aurora: Ser effekter redan nu

Auroras förberedelser inför stämningen pågick under två års tid. Gång på gång upprepar de unga klimataktivisterna att frågan är akut.

Hur känns det att jobba med de här långa tidsperspektiven i en akut fråga?

– Det är påfrestande, när man vet att man befinner sig i ett kritiskt läge. Egentligen har vi inte tid att vänta på att en domstol ska göra tydligt att staten måste respektera mänskliga rättigheter. Men vi måste komma ihåg att vi är i en kris – då tar man till alla medel vi har till förfogande inom ramarna för det demokratiska systemet. Det innebär även att stämma staten, säger Anton Foley och fortsätter.

– Det är en lång process men vi ser effekter redan nu. Vi hoppas inspirera fler processer i andra länder. Sedan vi stämde staten har två finska organisationer stämt staten och nu senast i Österrike. Det är en jättespännande global trend.

Läs även: Sveriges klimatpolitik inför rätta

Hanna Westerlund

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.