Radar

Friska askar ger hopp om resistens mot svamphot

Ett grönt träd fotat underifrån, upp mot trädkronan. Askträd.

Askskottsjukan hotar asken som är en så kallad nyckelart – många andra arter är beroende av den. För att hjälpa trädarten att överleva har forskare samlat genetiskt material från träd som verkar motståndskraftiga mot askskottsjukan med hopp om att få fram träd som är resistenta.

Insamlingen av genetiskt material har pågått med hjälp av tips från allmänheten under tio år. Forskare har tagit det genetiska materialet från askar som trots att de står bredvid eller i närheten av askskottsjuka träd inte själva verkar ha smittats. Forskarna har identifierat 1 300 genetiska uppsättningar, träd har därefter klonats och återplanterats. Asken har stor betydelse för ekosystemet, trädet är en nyckelart som hundratals andra arter är beroende av:

­– Förlorar vi asken kommer det att få stora konsekvenser för en stor mängd andra arter, så som svampar, lavar och insekter, säger Michelle Cleary, universitetslektor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i ett pressmeddelande

Starkt hotad art sedan 2015

Asken är sedan 2015 upptagen på Artdatabankens lista över starkt hotade arter. Askskottsjuka är en svampsjukdom som sprids av luftburna sporer. Den har funnits i Europa sedan 1980-talet, kom till Sverige 2001 och har därefter spridit sig och fått fäste. När man upptäcker att en ask är angripen av askskottsjuka är det oftast för sent att göra något. Trädet förlorar blad, grenarna blir torra och det uppstår sår på stammen.

– Nu är askskottsjukan så vida spridd att vi inte kan stoppa den. Däremot kan vi dra nytta av askträd som uppvisar en resistens mot sjukan, säger Michelle Cleary som uppskattar att omkring 1–2 procent av de svenska askarna är resistenta mot svampsjukdomen. Genom sina försök hoppas forskarna kunna skapa fler resistenta askar i landet även framöver. 

Asksmalpraktbaggen ytterligare ett hot

Träden som har planterats ut undersöks ytterligare i ett projekt som finansieras av SLU Partnerskap Alnarp. Syftet är att förbättra underlaget så att förädlingen kan fortsätta utvecklas. Målet är en genetisk mångfald, både på grund av att askskottsjukan kan anpassa sig med tiden, och för att det finns andra hot mot asken, bland annat den smaragdgröna asksmalpraktbaggen som har orsakat miljontals träds död i Nordamerika. Baggens larver äter gångar i barken vilket dödar träden. 2020 upptäcktes baggen i Sankt Petersburg, och det finns en risk finns att den sprider sig via Finland vidare till Sverige. 

– Det är viktigt att inte enbart förlita sig på vad vi har i Sverige, utan vi behöver dela kunskaper och genetiska resurser över gränserna, säger Michelle Cleary och fortsätter:

– SLU och Skogforsk har ett gott och väletablerat samarbete kring asken. Med tillräckliga medel kan vi skala upp försöken och ha träd klara för marknaden inom fem år.

Fakta: Askens utsatthet

Asken är inte bara utsatt för svampsjukdomen askskottsjuka. Den kan också dödas av den smaragdgröna asksmalpraktbaggens larver som bygger gångar i stammen. Än finns baggen inte i Sverige men 2020 observerades den i Sankt Petersburg.

För att försöka skydda askens överlevnad har forskare samlat in genetiskt material från askträd som verkar stå sig bra mot askskottsjukan. Förhoppningen är att genom förädling och kloning kunna skapa resistenskraftiga träd. 

Asken är rödlistad av Artdatabanken och klassas sedan 2015 som en art som är akut hotad. Asken är viktig för ekosystemet. Trädet är en nyckelart som är sammanlänkad med 480 andra arter, varav 52 är helt beroende av den för sin egen överlevnad. Några av dessa arter är spanska flugan, askdvärgbocken och asknätjfärilen. 

Källa: SLU

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV