Regeringen skjuter upp ansvaret för klimatet till nästa mandatperiod. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin analys av den klimatpolitiska handlingsplanen, som de kallar ”en onödigt riskfylld väg” framåt – som inte når upp till klimatlagens krav.
Ytterligare en totalsågning. Så kan Klimatpolitiska rådets analys av regeringens klimatpolitiska handlingsplan sammanfattas. Rådet har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik, och har i sin senaste rapport fokuserat på den handlingsplan som regeringen presenterade i december 2023.
– Rådets slutsats för klimatmålen till 2030 är att handlingsplanen inte är en plan för att nå varken Sveriges klimatmål eller EU-åtagandena, och ansvaret för att nå målen skjuts över till nästa mandatperiod, säger ordförande Åsa Persson under presentationen av rapporten.
Planen saknar också åtgärder för att nå klimatmålet till 2045, säger vice ordförande Björn Sandén.
– Planen visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt. På kort sikt uppstår riskerna av att utsläppen ökar och nödvändiga beslut skjuts på framtiden, på lång sikt genom att den utpekade vägen mot nettonoll riskerar att vara för smal.
Till exempel lyfts regeringens fokus på kärnkraft. ”Den ensidiga betoningen på nya kärnreaktorer riskerar att skymma behovet av annan ny fossilfri elproduktion på kort sikt, samt behovet av åtgärder för att främja energilager, elnät, flexibel elanvändning och elmarknaden”, skriver rådet i rapporten.
Lever inte upp till lagen
Den klimatpolitiska handlingsplanen får även kritik för att sakna konkreta insatser.
”Utifrån behovet av ytterligare åtgärder för att nå klimatmålen är det anmärkningsvärt att handlingsplanen innehåller få konkreta insatser utöver de som redan sedan tidigare beslutats eller aviserats”, skriver rådet i rapporten.
Eftersom konkreta insatser för att nå klimatmålen saknas i handlingsplanen bedömer Klimatpolitiska rådet att den inte lever upp till kraven i klimatlagen. Planen bortser från de etappmål för 2030 som riksdagen har beslutat om, och saknar utsläppsprognoser samt tidsangivelser för politikens genomförande, enligt rådet.
Planen är också missvisande och brister i saklighet, då den påstår leda ”hela vägen till nettonoll” utan att göra det, enligt Klimatpolitiska rådet.
– Regeringens klimathandlingsplan leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg, säger vice ordförande Björn Sandén.
Ministern slår ifrån sig kritiken
Men klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) håller inte med.
– Jag menar ju att vi nu är på en mindre riskfylld väg än tidigare, där vi förlitade oss väldigt ensidigt på en klimatpolitisk åtgärd, med reduktionsplikten, medan den här regeringen nu breddar och väljer att exempelvis satsa på alla fossilfria kraftslag. För vi vet att det är vatten-, vind-, sol- och kärnkraft som tillsammans kan lägga grunden för en elektrifiering, säger hon till Ekot i Sveriges Radio.
Ministern hänvisar även till åtgärder från regeringen som är nya, och därför ännu inte har kunnat utredas.
– Jag är inte särskilt orolig över vissa av de bedömningar som görs i nuläget. De bygger på regeringens aviserade politik under 2023 och det finns en del åtgärder som har tillkommit sedan dess. Det gör att jag känner tillförsikt i att en del av kritiken som lyfts i dag redan åtgärdas, säger hon till TT.
Artikeln har uppdaterats med kommentarer från klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Sveriges klimatmål
Sverigs långsiktiga klimatmål är att landet ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter.Målet innebär att utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast 2045 än utsläppen 1990. Kvarvarande utsläpp ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder (ökat nettoupptag av växthusgaser i skog och mark, avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung (bio-CCS) samt verifierade utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser).
För att nå det långsiktiga målet till 2045 finns etappmålet att utsläppen 2030 bör vara 63 procent lägre än 1990 och 2040 minst 75 procent lägre än 1990.
Källa: Naturvårdsverket
