Radar

Första medborgarrådet om klimatet igång: ”Häftigt att lilla jag får göra skillnad”

Människor med anteckningsblock i knät sitter på fyra rader, sedda ovanifrån.

Ett "demokratiskt lotteri" har lett till Sveriges första medborgarråd om klimatet. 60 personer ska ge politikerna förslag om hur utsläppen ska minska.
– Det tänks mycket kring köksborden och det här kan vara ett sätt att vaska fram guldkornen, säger professor Sverker Sörlin, mentor för rådet.

Under helgen samlades deltagarna, som ska utgöra ett ”Miniatyrsverige”, för ett första möte – och det är ingen enkel fråga de ger sig i kast med: Hur Sverige ska minska utsläppen i linje med Parisavtalet.

– Det är häftigt att ”lilla jag” får bidra och göra skillnad i klimatomställningen, säger deltagaren Ulrika Månsson från halländska Villshärad.

Medborgarråd har prövats i flera länder i frågor där det finns låsningar, till exempel kring aborträtten i Irland. För klimatfrågan har det testats i bland annat Frankrike där rådets förslag bidragit till restriktioner för inrikesflyget.

De 60 deltagarna har valts ut slumpmässigt med ett så kallat ”demokratiskt lotteri” för att spegla befolkningen när det gäller bland annat partisympatier, stad-landsbygd, utbildning och hur pass oroliga de är för klimatförändringarna.

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, pekar på att i tider när de politiska partierna är på tillbakagång finns ett vakuum att fylla – och där kanske medborgarråd kan spela en roll. Foto: Christine Olsson/TT

Inte bara ”jätteintresserade” deltagare

– Det har varit viktigt att inte bara få personer som är jätteintresserade av klimatfrågor, säger projektledaren Tim Daw, hållbarhetsforskare vid Stockholm Resilience Centre.

Medborgarrådet pågår under våren och information från forskare och experter varvas med diskussioner. För att avgränsa ämnet är fokus på transporternas utsläpp, men deltagarna får ta in andra ämnen. I slutet ska de rösta fram förslag som presenteras för riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner.

Att förslagen plockas upp av beslutsfattare är en förhoppning men inte huvudsyftet, enligt Daw. Han tror att initiativet främst kan bidra till en mindre polariserad debatt.

– Klimatet handlar om svåra frågor som påverkar folk i vardagen, och det kan vara svårt att ha en respektfullt offentligt samtal. Ambitionen är att uppmuntra en mer nyanserad diskussion om klimatet där man lyssnar på varandra.

Experiment i demokrati

Sverker Sörlin är professor i miljöhistoria vid KTH och “mentor” för medborgarrådet. Han tror att idéer som tas fram här kan få större legitimitet än politikernas utspel.

– Deltagarna kan säga vad de verkligen tror på utan oro för att tappa röster, vilket gör det hela mer autentiskt, säger han.

– Det är som ett stort experiment i demokrati och det ska bli spännande att se om det kan vitalisera demokratin.

Så valdes de ut

Rådet består av 60 medborgare som ska diskutera och ta ställning till olika argument kring klimatfrågan. Syftet är att få fram förslag om hur Sverige ska ta ansvar för att målen i Parisavtalet nås.
Deltagarna har valts ut med en metod kallad ”demokratiskt lotteri” för att spegla svenska befolkningen så långt som möjligt.

Inbjudan skickats till 7 000 slumpmässigt utvalda personer varav nästan 500 anmälde intresse och fick svara på frågor.

60 personer valdes ut sedan genom en algoritm för att spegla befolkningen rörande bland annat partisympatier, utbildning, bostadsort och hur orolig man är för klimatförändringarna.

Projektet är en del av forskningsprogrammet Fairtrans, om effektiv och rättvis klimatomställning i Sverige. Det bedrivs av universiteten i Stockholm, Lund och Uppsala, samt Högskolan I Gävle och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Källa: Fairtrans
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV