Radar

Sverige får medborgarråd för klimatet

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

Allmänheten har värdefulla insikter och kunskap som bör tas till vara i diskussionerna om hur Sverige ska nå upp till Parisavtalet. Det menar forskaren Tim Daw, som i samarbete med flera universitet startar Sveriges första medborgarråd för klimatet.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

”I dagens politiska debatt möts inte människor”, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre som leder arbetet med medborgarrådet. Foto: Stockholm resilience centre.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.