Radar

Många kommuner saknar mål för utbildning om omställning i skolan

Fyra elever sitter runt skolbänkar i ett klassrum.

Grundskolan har i uppdrag att lära elever om klimatkrisen, omställning och hållbarhet. Ändå har fyra av tio kommuner ännu inte formulerat mål kring hur det ska ske, och bara fyra av tio kommuner anser att staten ger tillräckligt stöd för detta. Det framgår av en ny undersökning av Naturskyddsföreningen. 

Grundskolans läroplan slår fast att skolan har i uppdrag att utbilda elever om hållbar utveckling. Det återstår dock mycket arbete innan alla elever i svenska skolor får lära sig om klimatkrisen och en grön omställning. Det framgår i en ny rapport av Naturskyddsföreningen som har undersökt hur kommuner i Sverige stöttar skolor i att lära ut hållbar utveckling till eleverna.

– Den undervisning som bedrivs dagligen runt om i landets grundskolor behöver främja hållbar utveckling och rusta eleverna för ett yrkesliv där klimatomställningen pågår. Det krävs ytterligare åtgärder för att ge dagens unga den kompetens som behövs för att de ska kunna ta vid och fortsätta omställningen till ett hållbart samhälle, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen i ett uttalande. 

Hållbar utveckling del av läroplanen

Grundskolans läroplan från 2022 slår fast att skolan ska lära eleverna hur de kan ”ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka”, ge dem kunskap kring övergripande och globala miljöfrågor, samt utbilda dem i hur samhället kan ”anpassas för att skapa hållbar utveckling”. 78 procent av kommunerna anser läroplanen är tillräckligt tydlig vad gäller skolornas mål kring hållbar utveckling.

Sex av tio kommuner har formulerat mål kring hur det arbetet ska ske, vilket är ungefär samma nivå som i den första undersökningen som Naturskyddsföreningen gjorde 2013. Något färre kommuner, 54 procent, svarar att de har formulerat en strategi eller handlingsplan för hur skolorna ska förbättra sitt arbete med hållbar utveckling. Drygt 40 procent av kommunerna har varken strategi eller handlingsplan för detta.

En av kommunerna som svarar ja på att den har en strategi eller handlingsplan hänvisar till att alla skolor i kommunen har certifierats med Grön flagg som är verktyg för att jobba långsiktigt med hållbar utveckling, samt att alla skolor också arbetar med Håll Sverige rent. En annan kommun svarar att den har upprättat en handlingsplan ”för hållbarhet för hela kommunen med särskilda mål för skolan.”

I dagsläget anser sex av tio kommuner att de ger tillräckligt stöd till grundskolorna för att eleverna ska få kunskap kring hållbar utveckling. Detta är en tydlig ökning från 2017, då den andra undersökningen gjordes, då endast 37 procent av kommunerna ansåg detta. 2017 hade arbetet med Agenda 2030 just kommit igång. I Agenda 2030, eller FN:s 17 globala mål, utgör god utbildning för alla mål nummer 4. Sedan dess har flera kommuner inkluderat Agenda 30 i sitt hållbarhetsarbete, där även skolornas arbete ingår. 

För lite resurser för kompetensutveckling

80 procent av kommunerna har inte avsatt medel för kompetensutveckling för lärare och/eller skolledare så att de ska kunna förmedla kunskaper kring hållbar utveckling. Den siffran är ungefär samma som i de två tidigare enkäterna. Detta trots att fortbildning är det som främst efterfrågas för att arbetet för hållbar utveckling i grundskolor ska kunna utvecklas. 

15 procent av kommunerna svarar att de avsätter särskilda medel för kompetensutveckling. Hur den kompetensutvecklingen ser ut kan däremot variera stort. Vissa kommuner kan nöja sig med en dags fortbildning för lärare och skolledare medan andra kommuner har valt att satsa på ett kontinuerligt arbete för kompetensutveckling. 

För litet statligt stöd

Fler kommuner än tidigare – fyra av tio – uppger att de anser att statens stöd för att skolorna ska nå läroplanens mål om kunskap kring hållbar utveckling är tillräckligt. Det är en ökning med drygt tio procentenheter jämfört med undersökningarna 2013 och 2017. 

Men var tredje kommun har svarat ”vet ej” på frågan. Bland fritextsvaren framgår att vissa ser negativt på riktade stöd från staten och hellre ser att skolorna själva får ”tillräckliga medel för att klara att uppfylla läroplanens mål”. Andra efterfrågar tvärtemot fler riktade stöd och tydligare styrning. 

– Det är uppenbart att många kommuner och enskilda skolhuvudmän fortfarande skjuter ifrån sig ansvaret för skolornas arbete med hållbar utveckling. Min förhoppning är att vår rapport ska sätta ljuset på detta och bidra till att inspirera de som ännu inte tar sitt ansvar att faktiskt börja göra det, säger Beatrice Rindevall.

 

Fakta: Hållbarhet i skolan

Naturskyddsföreningens rapport Hur hänger skolan med i omställningen? Lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner, baseras på en enkätundersökning till grundskolechefer eller motsvarande i landets kommuner, samt omkring 20 friskolekoncerner. Det är tredje gången undersökningen görs, 2013 och 2017 gjordes de första två.

Enligt grundskolans läroplan från 2022 har skolan i uppdrag att lära ut kunskaper om hållbar utveckling och omställning till eleverna. Men fyra av tio kommuner har inte formulerat några särskilda mål för hur det arbetet ska ske.

Bara fyra av tio kommuner anser att staten ger tillräckligt stöd för att skolorna ska nå läroplanens mål om kunskap kring hållbar utveckling. Det är dock en ökning sedan tidigare undersökningar med omkring tio procent. 

En tredjedel av kommunerna väljer svarsalternativet ”vet ej” på den frågan och av deras svar framgår att vissa gärna ser mer riktade stöd medan andra anser att det vore bättre om staten höjer de generella statsbidragen.

54 procent av kommunerna svarar att de har en strategi eller handlingsplan för att stödja skolors arbete för hållbar utveckling i linje med Agenda 2030-arbetet. Agenda 30, eller FN:s globala mål, syftar till att uppnå en hållbar och inkluderande utveckling i världen. Mål 4 beskriver vikten av god utbildning för alla.

Läs mer: Nya berättelser om hållbarhet i förskolan