Radar

Nya berättelser om hållbarhet i förskolan

"Barnen blir hela tiden översköljda av information de inte kan hantera.

Hur pratar man med barn om klimathot och social ojämlikhet utan att fastna i hopplöshet? Svaret från en forskargrupp från Linköpings universitet är att vi behöver nya berättelser för att klara omställningen till en hållbar värld. Nu har de skapat ett material som kan hjälpa förskollärare att ta sig an ämnet.

Barns oro för miljö- och klimatförändringarna ökar, visar flera undersökningar. Och det hör till förskollärarnas uppgifter att undervisa om hållbarhet. Men hur?

I det treåriga forskningsprojektet ”Världen behöver en ny berättelse” har forskare arbetat tillsammans med personal på nio förskolor i Norrköping. Tillsammans med barnen har de skapat, testat och utvärderat berättelser som ett sätt att arbeta med hållbar utveckling. Resultatet är ett fortbildningsmaterial som riktar sig till förskollärare.

En hållbarhetsberättelse kan till exempel handla om problem som har med produktionen av vår mat att göra. Man kan ta upp varifrån maten kommer, vilka aktörer som är inblandade och på vilka platser, och lyfta problem som sällan har en enda lösning. Genom små tecknade troll med olika egenskaper (diplomatisk, naturintresserad, ingenjör med flera) kan barnen lättare förstå att det kan finnas exempelvis en teknisk lösning (kan man bygga nåt effektivare med befintliga resurser?) och en organisatorisk lösning (vilka regler gäller och hur kan de ändras?).

Arbetsmaterialet öppnar också för att arbeta om befintliga sagor till berättelser utan den enkla logiken att rödluvan är god och vargen ond, utan de har båda sina egna intressen som de kan få argumentera för. Olika lösningar har sina för- och nackdelar. I de nya berättelserna får barnen lära sig att vrida och vända på perspektiven.

– Det är motsatsen till sociala medier-logiken. Där blir det väldigt snabbt svart eller vitt. Vi behöver berättelser som tar sig tid att skapa en helhet, säger Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande i ett pressmeddelande om forskningen.

Att arbeta med en mångfald av röster tror forskarna även kan göra att man undviker konflikter med barnens föräldrar i hållbarhetsfrågor som kan vara djupt ideologiska, som att äta kött eller inte.

Mindre maktlöshet

De mer komplicerade berättelserna öppnar för kompromisser, och det spelar roll vad man gör även om det inte blir perfekt. Något som kan göra att barnen känner sig mindre maktlösa inför framtiden, enligt Ola Uhrqvist, och hänvisar till tidigare undersökningar där gymnasieelever fått prata hållbarhet.

Före forskningsprojektet var arbetet med hållbar utveckling inget man hade reflekterat så djupt kring, enligt en lägesbild från arbetsgruppen, som förekommer i rapporten: ”Alla i arbetsgruppen var medvetna om att hållbar utveckling var inskrivet i läroplanen för förskolan men ingen hade funderat mer, varken på den exakta formuleringen eller vad det hade för betydelse för verksamheten. Vi tänkte att våra återkommande utflykter i skogen och att barnen förstod att vara rädda om den och inte skräpa ner räckte långt.”

Uhrqvist medger att materialet kan vara krävande, eftersom pedagogerna måste tänka igenom frågorna själva först.

– Det är ett ganska svårt material om man ska göra det på riktigt. Men de som tagit till sig metoden har skapat superspännande berättelser, säger Ola Uhrqvist.

Rapporten Att skapa den nya berättelse som världen behöver: Ett fortbildningsmaterial för att arbeta med berättelser i lärande för hållbar utveckling i förskolan går att läsa här.

Vad står i läroplanen om hållbar utveckling?

”Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling.”

”Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig.”

”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig.”

Källa: Utdrag ur Läroplan för förskolan, Skolverket (2018).