Sveriges elbehov förväntas fördubblas till år 2050 i och med den gröna omställningen, något regeringen vill lösa med storsatsningar på kärnkraft.

Men ny kärnkraft kommer att kosta mellan 470 och 1 070 miljarder kronor mer fram till år 2050 än ett energisystem med förnybar energi från sol och vind. Plus en merkostnad på uppåt 5000 miljarder, under den nya kärnkraftens förväntade livslängd.

Det är resultatet i en ny studie från Blekinge tekniska högskola, där forskarna har jämfört regeringens nya kärnkraftsplan med utbyggnad av förnybara energikällor. 

Vad som är nytt är att forskarna även räknar in kostnaden för att hantera variationer i väder, i form av system för energilagring, något som nyligen uppskattats av International Engery agency (IEA). Energin från sol och vind kan exempelvis lagras i form av vätgas och i batterier.

– Vi och många andra har ju tidigare kommit fram till att i motsats till ny kärnkraft skulle energibesparande åtgärder och ny förnybar energi ge hanterbara hållbarhetsrisker, bli kostnadseffektivt och kunna genomföras tillräckligt snabbt för att bli relevant för klimatutmaningen. Nu ville vi se om denna bild kunde ändras med anledning av de senaste vetenskapliga rönen, säger Henrik Ny, studiens huvudförfattare i ett pressmeddelande.

”Uträknad teknik”

Forskarna har räknat med de olika energislagens totala kostnader under sin livscykel, inklusive gruvbryting, transporter, drift och avfallshantering, baserat på de senaste uppskattningarna från IEA.

– Trots att vi var generösa vid beräkningen av kärnkraftens kostnader, blev alla scenarier med ny kärnkraft klart dyrare än alternativen, säger Henrik Ny.

Samhällsekonomiskt är det alltså inte försvarbart att satsa på en omställing som bygger på ny kärnkraft, enligt forskarna.

– Det kommer att bli svårt för vilken regering som helst att lägga fram en färdplan och söka stöd i Riksdagen, samt legitimitet hos befolkningen om den innebär enorma samhällskostnader och baseras på en uträknad teknik, säger medförfattaren Martin Prieto Beaulieu.