Radar

Automatisk granskning av skog missar fridlysta arter

En av de fåglar som Skogsstyrelsens granskning missar, enligt Naturskyddsföreningen, är tretåig hackspett.

Anmälda avverkningar av skog granskas i dag automatiskt av Skogsstyrelsen, ett system som får kritik av Naturskyddsföreningen. Nästan alla inrapporterade fridlysta arter går under radarn, menar organisationen. 

Värdefull skog avverkas trots att den är hem för fridlysta arter, visar en analys från Naturskyddsföreningen. Skälet är brister i Skogsstyrelsens automatiska granskning av planerade skogsavverkningar. 

Organisationen har med hjälp av data från SLU:s Artportalen analyserat alla observationer från 2005 och framåt för åtta fridlysta fågelarter: entita, talltita, lappmes, lavskrika, mindre hackspett, tretåig hackspett, järpe och tjäder. Flera av dem är rödlistade och alla påverkas negativt av kalhuggning.

Naturskyddsföreningens analys visar att Skogsstyrelsens automatiska granskning har missat i stort sett alla observationer av fågelarterna. Följden blir att skog kan avverkas utan att hänsyn tas till fåglarna. 

– De stora bristerna i Skogsstyrelsens automatiska granskning leder till dramatiska konsekvenser för fridlysta arter. Endast några promille av observationerna av de fridlysta arter som föreningen analyserat uppmärksammas i granskningen och hanteras korrekt av en handläggare, trots att det kan röra sig om hotade arter som ska skyddas, säger Beatrice Rindevall ordförande Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Skogsstyrelsen bryter enligt mot artskyddsförordningen, menar Naturskyddsföreningen, som har överklagat ett antal ärenden om skogsavverkning.

– Vi hoppas med överklagandet få till en ändring av Skogsstyrelsens handläggning så att de fridlysta arter som observerats får det skydd som lagen kräver. I dag slinker alldeles för många observationer genom systemet, säger Beatrice Rindevall.

Naturskyddsföreningen menar vidare att den automatiska granskningen inte heller kontrollerar hur avverkningarna påverkar vatten i området, exempelvis bidrag till försurning, förlust av biologisk mångfald och transport av giftiga ämnen. Något som organisationen menar strider mot miljöbalken.

Skogsstyrelsen: Systemet har brister

Skogsstyrelsen hanterar 60 000 ärenden per år med det automatiska systemet, och det finns brister, uppger myndighetens processförvaltare, Åsa Lundberg för Aftonbladet.

– Vi är medvetna om att vi inte fångar allt i vår analys och också att det finns saker vi kan förbättra. Men analysen är i dagsläget tillräckligt bra för att den ska hjälpa oss att prioritera bland ett stort antal ärenden. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra analysens kvalitet. Oavsett de brister som finns är det fortsatt så att det är skogs- och markägaren som har utredningsansvaret enligt lagen, säger hon till tidningen.

Myndighetens uppgift är att kontrollera att lagar som miljöbalken efterlevs. Åsa Lundberg menar att det automatiska systemet hjälper Skogsstyrelsen att hitta de ärenden som har störst behov, för att de ska kunna utredas manuellt av en handläggare. Hon understryker skogsägarens eget ansvar. 

– Tanken är inte att Skogsstyrelsen ska kontrollera och utreda samtliga anmälningar. Skogsägaren har skyldighet att ta den hänsyn som behövs för att följa reglerna i miljöbalken, exempelvis kring fridlysta arter. Detta gäller både avverkningar men också vid åtgärder som de inte är skyldiga att anmäla till Skogsstyrelsen, säger Åsa Lundberg till Aftonbladet.

Så funkar Skogsstyrelsens granskning

En skogsägare som planerar att avverka minst 0,5 hektar måste göra en anmälan till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan avverkningen påbörjas.
Anmälan granskas den automatiskt utifrån en rad kriterier, för att avgöra om en tjänsteman behöver handlägga ärendet eller om avverkningen kan genomföras utan ytterligare granskning.
När det gäller fåglar ska den fridlysta arten vara beroende av skog, ha observerats i närheten av avverkningen och häcka i området. Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att systemet ska reagera.
Källa: Skogsstyrelsen och Naturskyddsföreningen