– Vi måste ha en klimatpolitik som inte förvägrar människor deras frihet, deras livsstil, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), efter att regeringens beslut att sänka reduktionsplikten (se faktaruta) ifrågasattes i en intervju med Klotet i Sveriges radio 19 oktober.

Det stämmer att en majoritet av svenskarna – 61 procent – är beroende av bil i sin vardag, visar en ny Sifoundersökning. Men samtidigt svarar majoriteten av de som äger en bil att det är viktigt att politiker vidtar åtgärder för att minska beroendet av bil i vardagslivet.

– Svenskarna sitter djupt fast i ett bilberoende, men de flesta verkar vilja komma loss ur det, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen som beställt undersökningen i ett uttalande.

Bilberoendet bland de som bor i mindre tätort eller på landsbygden är 77 procent, enligt undersökningen. I landets tre största städer uppger 49 procent att de är beroende av bil i sitt vardagsliv.

– I städerna borde det vara enkelt för människor att ta sig fram hållbart, säger Beatrice Rindevall.

– Det är verkligen dags för kommuner, regioner och staten att ta tag i problemet med bilberoendet och skapa bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det tjänar både medborgarna, miljön och samhället i stort på, fortsätter hon.

Regeringen har gynnat bilismen

I praktiken har regeringen nyligen avskaffat satsningar på cykling och kollektivtrafik i kommuner och regioner, och i en rad åtgärder gynnat bilåkandet. Bland dem finns sänkt skatt på fossila drivmedel, skrotade nya regler för reseavdragen – som skulle ha varit färdmedelsneutralt, men nu fortsätter att gynna bilister – och beslutet om att kraftigt sänka reduktionsplikten.

– I stället för att hjälpa människor att bli av med sitt bilberoende eldar regeringen på för ökad bilism. Regeringens politik för att gynna ökad bilism är mycket mer kraftfull än deras politik för att minska utsläppen och bryta bilberoendet, säger Beatrice Rindevall.

Romina Pourmokhtari försvarade i radioprogrammet Klotet beslutet att sänka reduktionsplikten med att det internationellt mer etablerade perspektivet ”just transition”, rättvis omställning, måste komma in mer i svensk klimatpolitik.

Hon lyfter ett av utredaren John Hasslers förslag som presenterades nyligen, om ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för transporter, jordbruk och småindustrier, tänkt att komplettera EU:s system.

– Exempelvis om man skulle ha ett utsläppshandelssystem skulle man kunna avstå från den beskattning som annars tillkommer för biodrivmedel. Det skulle ju stimulera en ökad inblandning av biodrivmedel som inte skulle belasta kostnaden i konsumtionsled på samma sätt som man gör med den nuvarande reduktionsplikten, sade Romina Pourmokhtari.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.