Radar

Svenskar vill att politiker minskar bilberoendet

Varannan person i Stockholm, Göteborg och Malmö (bilden) anser sig vara beroende av bil i sin vardag.

Sex av tio svenskar är beroende av bil i sin vardag. Samtidigt anser 65 procent av de tillfrågade att det är viktigt att politikerna gör något åt bilberoendet. Det visar en ny opinionsundersökning.

– Vi måste ha en klimatpolitik som inte förvägrar människor deras frihet, deras livsstil, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), efter att regeringens beslut att sänka reduktionsplikten (se faktaruta) ifrågasattes i en intervju med Klotet i Sveriges radio 19 oktober.

Det stämmer att en majoritet av svenskarna – 61 procent – är beroende av bil i sin vardag, visar en ny Sifoundersökning. Men samtidigt svarar majoriteten av de som äger en bil att det är viktigt att politiker vidtar åtgärder för att minska beroendet av bil i vardagslivet.

– Svenskarna sitter djupt fast i ett bilberoende, men de flesta verkar vilja komma loss ur det, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen som beställt undersökningen i ett uttalande.

Bilberoendet bland de som bor i mindre tätort eller på landsbygden är 77 procent, enligt undersökningen. I landets tre största städer uppger 49 procent att de är beroende av bil i sitt vardagsliv.

– I städerna borde det vara enkelt för människor att ta sig fram hållbart, säger Beatrice Rindevall.

– Det är verkligen dags för kommuner, regioner och staten att ta tag i problemet med bilberoendet och skapa bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det tjänar både medborgarna, miljön och samhället i stort på, fortsätter hon.

”I stället för att hjälpa människor att bli av med sitt bilberoende eldar regeringen på för ökad bilism”, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen
”I stället för att hjälpa människor att bli av med sitt bilberoende eldar regeringen på för ökad bilism”, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen. Foto: Jens Sølvberg

Regeringen har gynnat bilismen

I praktiken har regeringen nyligen avskaffat satsningar på cykling och kollektivtrafik i kommuner och regioner, och i en rad åtgärder gynnat bilåkandet. Bland dem finns sänkt skatt på fossila drivmedel, skrotade nya regler för reseavdragen – som skulle ha varit färdmedelsneutralt, men nu fortsätter att gynna bilister – och beslutet om att kraftigt sänka reduktionsplikten.

– I stället för att hjälpa människor att bli av med sitt bilberoende eldar regeringen på för ökad bilism. Regeringens politik för att gynna ökad bilism är mycket mer kraftfull än deras politik för att minska utsläppen och bryta bilberoendet, säger Beatrice Rindevall.

Romina Pourmokhtari försvarade i radioprogrammet Klotet beslutet att sänka reduktionsplikten med att det internationellt mer etablerade perspektivet ”just transition”, rättvis omställning, måste komma in mer i svensk klimatpolitik.

Hon lyfter ett av utredaren John Hasslers förslag som presenterades nyligen, om ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för transporter, jordbruk och småindustrier, tänkt att komplettera EU:s system.

– Exempelvis om man skulle ha ett utsläppshandelssystem skulle man kunna avstå från den beskattning som annars tillkommer för biodrivmedel. Det skulle ju stimulera en ökad inblandning av biodrivmedel som inte skulle belasta kostnaden i konsumtionsled på samma sätt som man gör med den nuvarande reduktionsplikten, sade Romina Pourmokhtari.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och John Hassler, utredare som skrivit en rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och John Hassler, utredare som skrivit en rapport om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55. Arkivbild. Foto: Ali Lorestani/TT

Fakta om opinionsundersökningen 

Undersökningen var webbbaserad och genomfördes under perioden 14–18 september 2023. 1 238 personer besvarade följande frågor:

Är du beroende av att ha bil i ditt vardagsliv?

61 procent svarade ja.
38 procent svarade nej.
1 procent svarade vet ej.

Hur viktigt tycker du det är att politikerna vidtar åtgärder för att minska beroendet av bil i vardagslivet?

25 procent svarade mycket viktigt.
40 procent svarade ganska viktigt.
20 procent svarade inte särskilt viktigt.
11 procent svarade inte alls viktigt.
4 procent vet inte/ingen åsikt.

Källa: Naturskyddsföreningen

Reduktionsplikt

är ett styrmedel som kräver en viss nivå av inblandning av biobränsle i bensin och diesel.

Regeringen beslutade den 12 oktober 2023 om en proposition om sänkt reduktionsplikt som innebär att nivån sänks till sex procent för bensin och diesel 2024–2026 enligt Tidöpartiernas tidigare överenskommelse. Det föreslås även att reduktionsnivåerna för 2027–2030 ska slopas.

I dag är reduktionsplikten 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.

Sänkningen av reduktionsplikten beräknas öka utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner med med cirka 4 miljoner ton 2024 jämfört med 2023.

Naturvårdsverket har avrått från att sänka reduktionsplikten, bland annat därför att Sverige i dag har drygt 4 miljoner personbilar och mer än 95 procent av alla lätta och tunga lastbilar som drivs med bensin eller diesel, som inte kan elektrifieras.

Källa: Regeringen, Energimyndigheten och Naturvårdsverket

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV