– Vi måste ha en klimatpolitik som inte förvägrar människor deras frihet, deras livsstil, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), efter att regeringens beslut att sänka reduktionsplikten (se faktaruta) ifrågasattes i en intervju med Klotet i Sveriges radio 19 oktober.

Det stämmer att en majoritet av svenskarna – 61 procent – är beroende av bil i sin vardag, visar en ny Sifoundersökning. Men samtidigt svarar majoriteten av de som äger en bil att det är viktigt att politiker vidtar åtgärder för att minska beroendet av bil i vardagslivet.

– Svenskarna sitter djupt fast i ett bilberoende, men de flesta verkar vilja komma loss ur det, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen som beställt undersökningen i ett uttalande.

Bilberoendet bland de som bor i mindre tätort eller på landsbygden är 77 procent, enligt undersökningen. I landets tre största städer uppger 49 procent att de är beroende av bil i sitt vardagsliv.

– I städerna borde det vara enkelt för människor att ta sig fram hållbart, säger Beatrice Rindevall.

– Det är verkligen dags för kommuner, regioner och staten att ta tag i problemet med bilberoendet och skapa bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det tjänar både medborgarna, miljön och samhället i stort på, fortsätter hon.

Regeringen har gynnat bilismen

I praktiken har regeringen nyligen avskaffat satsningar på cykling och kollektivtrafik i kommuner och regioner, och i en rad åtgärder gynnat bilåkandet. Bland dem finns sänkt skatt på fossila drivmedel, skrotade nya regler för reseavdragen – som skulle ha varit färdmedelsneutralt, men nu fortsätter att gynna bilister – och beslutet om att kraftigt sänka reduktionsplikten.

– I stället för att hjälpa människor att bli av med sitt bilberoende eldar regeringen på för ökad bilism. Regeringens politik för att gynna ökad bilism är mycket mer kraftfull än deras politik för att minska utsläppen och bryta bilberoendet, säger Beatrice Rindevall.

Romina Pourmokhtari försvarade i radioprogrammet Klotet beslutet att sänka reduktionsplikten med att det internationellt mer etablerade perspektivet ”just transition”, rättvis omställning, måste komma in mer i svensk klimatpolitik.

Hon lyfter ett av utredaren John Hasslers förslag som presenterades nyligen, om ett nationellt system för handel med utsläppsrätter för transporter, jordbruk och småindustrier, tänkt att komplettera EU:s system.

– Exempelvis om man skulle ha ett utsläppshandelssystem skulle man kunna avstå från den beskattning som annars tillkommer för biodrivmedel. Det skulle ju stimulera en ökad inblandning av biodrivmedel som inte skulle belasta kostnaden i konsumtionsled på samma sätt som man gör med den nuvarande reduktionsplikten, sade Romina Pourmokhtari.