Glöd · Ledare

Ingen oprovocerad attack

Det dröjde inte många timmar efter Hamas attacker mot Israel i lördags innan ledarna i de flesta västländerna var ute och fördömde dem. Så långt, helt rätt. Det finns inget försvar för raketer som träffar civila mål och som drabbar befolkningen i Israel helt urskiljningslöst.

Men med samma frenesi som många uttalar sig om Hamas attacker måste vi också prata om Israels gensvar som inte lät vänta på sig. Ett gensvar som förmodligen bara har börjat. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har sagt att det här är början på ett långt krig och att Israel ”ska förgöra Hamas” och ”slå dem i spillror”. Det är skrämmande uttalanden eftersom det innebär att vi kommer få se många, många fler döda människor den närmaste tiden.

Det är viktigt att inse att Hamas attacker mot Israel inte sker oprovocerat så som till exempel Rysslands invasion av Ukraina. Tvärtom är det en följd av Israels lågintensiva beskjutningar mot Gazaremsan, av bosättningspolitiken, den 15-åriga blockaden av Gaza och begränsningarna av palestiniernas rörelsefrihet som innebär att många dör för att de inte kan få vård och mediciner. Det innebär som sagt inte att Hamas attacker är försvarliga, men utan den kontexten blir diskussionen helt meningslös.

Det är också viktigt att komma ihåg att på samma sätt som att alla judar inte ställer sig bakom staten Israels förtryck av palestinierna är det långt ifrån alla palestinier som ställer sig bakom Hamas. Många palestinier som är emot Hamas vågar dock inte prata öppet om det eftersom Hamas trakasserar och torterar dem som dristar sig till att ifrågasätta dem. Trots detta finns det många människor på båda sidor som är oändligt trötta på det här evighetskriget, som bara längtar efter ett liv i fred. Men så länge som Israel upprätthåller blockaden mot Gaza, så länge man fortsätter att terrorisera den palestinska befolkningen och hålla dem fångna i sitt eget land så ligger en fredlig lösning väldigt långt borta.

Konflikten mellan Israel och Palestina har pågått i över 70 år nu. I omgångar har det sett något ljusare ut men ganska snart har det blossat upp nya stridigheter, och just nu ser det tyvärr mörkare ut än på länge. Parallellt med Israels förtryck av palestinierna pågår också en utveckling i Israel där regeringen, med Netanyahu i spetsen, blir allt mer auktoritär och där makt förflyttas från domstolarna till regeringsapparaten. Det här har tidigare lett till stora protester, men risken nu är att de protesterna kommer att tystna.

När ett land blir angripet är det vanligt att befolkningen sluter upp bakom landets ledare och jag tror att det är det som är på väg att ske nu i Israel också. Många som tidigare har varit kritiska till den förda politiken sluter nu upp bakom Netanyahu och säger att de stödjer hans vilja att hämnas.

Den enda långsiktiga möjligheten till fred är att Israel börjar rannsaka sig själva, drar tillbaka bosättningarna och upphäver blockaden. Samtidigt har då även Hamas ett stort ansvar att lägga ner beskjutningarna. Men för att detta ska ske krävs också av omvärlden att vi inte bara reagerar när Hamas anfaller Israel utan att vi också aktivt tar ställning mot förtrycket av palestinier och den olagliga blockaden. Om vi inte gör detta kommer lidandet bara att fortsätta.