Ekologiskt jordbruk ger lägre miljöpåverkan jämfört med ett konventionellt, visar en ny studie. Detta trots att ekologiska skördar är mindre än konventionella. Samtidigt ökar försäljningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige och är i dag dubbelt så stor som på nittiotalet. Och försäljningen av ekologiska varor minskar.

När maten blivit dyrare kan det vara vettigt att ta reda på vilka varor som ger störst effekt att köpa ekologiska. Ett nytt redskap från Naturskyddsföreningen gör det enklare. Med kalkylatorn ”ekoeffekten” ges snabbt en uträkning på hur mycket bekämpningsmedel och konstgödsel som besparas våra åkrar om vi byter ut en viss konventionellt producerad vara mot ekologiskt.

– Kalkylatorn är ett viktigt visuellt verktyg som vi tror kommer bli en ögonöppnare för konsumenter. När du byter till ekologiskt ger det stora positiva effekter för både djur och natur, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Växtprotein ingår inte

I kalkylatorn går det att klicka i och beräkna ekoeffekten inom kategorierna bröd, pasta, potatis, äpplen och päron, mjölk och grädde, hårdost, smör och margarin, ägg, fågel, griskött och nötkött. Sistnämnda ger störst ekoeffekt (ett byte till ekologiskt sparar 23 liter konstgödsel och 17 liter bekämpningsmedel per person och år), medan äpplen och päron ger minst effekt av att köpa ekologiska (sparar 0 liter konstgödsel och en liter bekämpningsmedel).

Inga importvaror ingår i beräkningarna, eftersom kalkylatorn bygger på svensk produktion. Men inte heller några vegetabiliska protein eller grönsaker. Urvalet är gjort efter varor som ”konsumeras i större mängder av svenska konsumenter” och ”gör stor skillnad att byta till eko”, skriver upphovsmakarna.

I ett förklarande avsnitt under rubriken ”Saknar du vegetariska alternativ?” skriver Naturskyddsföreningen: ”Urvalet i Ekoeffekten baseras på svensk produktion, och här är vall och spannmål de vanligaste grödorna. Men ungefär 70 procent av spannmålet som odlas går till djurfoder. I Sverige odlas såklart även andra grödor som till exempel rotfrukter, ärtor och grönsaker. Men Ekoeffekten baseras som sagt inte bara på svensk produktion utan även på vår konsumtion och nyttan av att byta till ekologiskt. Med dessa parametrar består listan till stor del av animaliska livsmedel.”

Spelar det alltså mindre roll om man byter ut grönsaker, rotfrukter och baljväxter till eko? Landets Fria frågar Jenny Ekman, sakkunnig inom jordbruk på Naturskyddsföreningen.

”Att välja ekologiskt är viktigt även när det gäller vegetabilier, så vi påstår inte att det inte spelar roll”, skriver hon i mail till Landets Fria.

Jag föreställer mig att den som bryr sig om ekologiskt även äter växtbaserat i större utsträckning, eftersom det är mindre klimatbelastande. Blir det inte märkligt att utlämna dessa uppgifter i kalkylatorn? 

”Kalkylatorn inkluderar bröd, pasta och potatis, men i övrigt mycket animalier, ja. En stor anledning är att beräkningarna är gjorda på svensk produktion. Grönsaker och baljväxter odlas till stor del utomlands, och i relativt små mängder i Sverige. För att göra kalkylatorn översiktlig blev detta prioriteringen”, skriver Jenny Ekman.

En kväll i veckan tar Andreas Jakobsson på sig pannlampa och oömma kläder för att vittja Uppsalas livsmedelsbutikers sopkärl på mat. Dumpstring är en försvenskning av dumpster diving, containerdykande. Vanliga fynd är fruktnät där kanske en av tio apelsiner börjat mögla, yoghurt vars bäst före-datum är på väg att passera och bröd som inte är säljbart nästkommande dag. Efter omkring fyra timmar och åtta butiker har Andreas Jakobsson tillräckligt för sig och familjen på fyra personer.

– 95 procent av det vi käkar är dumpstrat. Jag skulle säga att man hittar i stort sett allt, och det blir mycket variation för man hittar grejer man inte skulle komma på att köpa. Förra turen hittade jag kiwibär. Och vissa saker, som svartrot hade jag aldrig prövat innan, säger Andreas Jakobsson.

Han är journalist, författare och föreläsare fokuserad på miljöfrågor. Efter tio års dumpstring ger Andreas Jakobsson nu ut Dumpstringshandboken, som inleds med en varningstext:

”Dumpstring är starkt beroendeframkallande och passar inte alla. Som dumpstrare riskerar du att tröttna på produkter som Kalixlöjrom, hummer och franska dessertostar. Svåra fall av dumpstring kan leda till noll kronor i matbugdet, ett oönskat klimatengagemang och grubblerier över jordens tillstånd.”

I början var dumpstringen enbart ett sätt att få gratis mat. Men själva handlingen gör något med en, menar Andreas Jakobsson, som därför uppmanar alla att prova.

– Jag märker på de frågor jag får att folk inte har nån aning om hur jävla mycket som slängs. När man ser det med egna ögon får man en helt annan bild, man får nya insikter. Det blir uppenbart hur ohållbart vårt samhälle är när man kollar i företagens sopor. Jag tänker att om alla skulle ha dumpstrat en gång skulle vi ha ett mer medvetet samhälle.

Möten med polisen

I Dumpstringshandboken går Andreas Jakobsson igenom skäl till att dumpstra, till exempel att matsvinnet står för tio procent av världens växthusgasutsläpp. Han beskriver vilken utrustning som är bra, vilka dagar och tider som är bäst, och hur man öppnar låsta containers utan att bryta upp låsen.

Vad säger du om risken att åka dit för egenmäktigt förfarande?

– Den är väldigt låg, ingen har gjort det än. Ingen har prövat ett sånt här fall i en rättegång. För mig skulle det kanske vara bra pr-mässigt att bli den första, säger Andreas Jakobsson med ett skratt.

Han har dock flera gånger blivit ertappad av polisen, och förklarat vad han håller på med.

– De har oftast blivit chockade av att så mycket mat slängs, och sagt att ”det är jättebra att ni gör det”. Nån gång har de sagt åt oss att slänga tillbaka maten men det är inte värre än så.

Hur tålig mot äckel måste man vara som dumpstrare? Jag tänker på råttor, larver, mögel…

– Jag har aldrig sett en råtta. Moderna sopkärl är gjorda för att inte råttor ska komma in, så det behöver man inte oroa sig för om inte sopkärlen är trasiga. De flesta töms så ofta att det inte hinner bli äckligt. Nån gång på sommaren kan det bli fluglarver, men de kan man ju skippa. En fördel med Sverige är Atta vi har kylskåpstemperatur ute en stor del av året.

Matförgiftad har Andreas Jakobsson aldrig blivit av dumpstrad mat; i boken ger han tips för att undvika det.

Politiska lösningar

En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp. Om matsvinnet vore ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.

Dumpstring behandlar ju symtomen snarare än ändrar systemet. Vad skulle krävas för att butikerna inte skulle slänga så mycket ätbar mat från början?

– Det krävs politiska åtgärder och styrmedel. Man skulle kunna punktbeskatta avfallet från livsmedelsföretag så det blev jättedyrt att slänga mat. En fantastisk grej med vinstdrivande företag är att de är förutsägbara eftersom de strävar efter lönsamhet. Då vet man att om man förändrar förutsättningarna kommer de ändra verksamheten snabbt. Det är ju världens möjlighet!

Andra alternativ vore att kräva att butiker sänker priset på varor med kort datum, eller att endast tillåta försäljning av frukt och grönt i lösvikt, säger Andreas Jakobsson.

– Nästan hälften av det vi hittar är frukt och grönt på grund av flerpack. En tomat i byttan är dålig och då slänger de hela.

Ett alternativ till att dumpstra som finns i flera svenska och europeiska städer är att organisationer, exempelvis Foodsharing, gör överenskommelser med butiker och hämtar den överblivna maten vid stängning.

Är inte det smartare? Då blir ju butikerna medvetna om exakt hur mycket ätbart svinn de har,  och folk slipper gå ut på nätterna i lagens gråzon?

– Det är jättebra om man kan göra såna grejer, men majoriteten av butikerna väljer att inte gå med på det. Då blir dumpstra enda alternativet.

Dumpstra böcker och prylar

I boken tipsar Andreas Jakobsson om andra områden än mat som man kan dumpstra.

– Hushållssoprum kan man hitta väldigt mycket i, både mat och prylar man kan sälja. Men det som gjort mig mest förvånad är välgörenhetsställen, de slänger otroligt mycket grejer. Jag hade tänkt att det som de inte kan sälja måste vara värdelöst, men de får in så mycket att de inte har tid att gå igenom allt ordentligt. Bokutbudet i deras containrar är mycket bättre än böckerna som säljs inne i butiken för fem kronor styck.

Är du orolig att din nya instruktionsbok kommer att ge dig mer konkurrens i containrarna?

– Nej, det är jag inte. Förutom under korta perioder har det funnits så mycket mer än vi kan ta hand om. Jag får lite ångest om jag inte har tid att åka till butiker där ingen annan dumpstrar – då kommer ju allt det där eldas upp. Så jag hoppas att jag får mer konkurrens!

Många försöker göra hållbara val i mataffären – men vad betyder det egentligen? Klimatsmart tänker kanske många. Men viktigare hållbarhetsfrågor för svenskarna är den egna hälsan, social rättvisa och djurhållning. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Consupedia, ett företag som skapat en databas med hållbarhetsinformation för matvaror.

– Vi har levt i en dimma av lyx sedan 80-talet där vi har tärt på jordens resurser – men det handlar inte bara om klimatet, utan även om hur producenter har exploaterat och förtryckt människor, behandlat djur illa, nyttjat barnarbete, använt bekämpningsmedel och stört den biologiska mångfalden. Om man inte tar hänsyn till alla dessa faktorer så är det inte hållbarhet på riktigt, säger Roberto Rufo Gonzalez, grundare av Consupedia i ett uttalande.

Olika grupper i samhället skiljer sig i sin syn på hållbar matkonsumtion, visar undersökningen. Kvinnor, äldre och akademiker är de mest hållbarhetsmedvetna matkonsumenterna. Malmöbor rankar social rättvisa som viktigast, medan stockholmare och göteborgare prioriterar den egna hälsan högst. 

– Medvetandegraden om den omställning som behöver göras har blivit större de senaste åren, men det är egentligen konstigt att vi i princip bara mäter en av alla de olika hållbarhetsaspekterna som är viktiga för en bättre värld. Konsumenterna tycker bevisligen att andra aspekter är minst lika viktiga som just klimatet, säger Roberto Rufo Gonzalez.