Ekologiskt är bäst för miljön – men oftast dyrare än konventionellt odlad mat. Har du funderat på vilka eko-produkter som ger störst effekt att köpa? En ny kalkylator från Naturskyddsföreningen kan ge svaret – åtminstone för den som äter kött.
Ekologiskt jordbruk ger lägre miljöpåverkan jämfört med ett konventionellt, visar en ny studie. Detta trots att ekologiska skördar är mindre än konventionella. Samtidigt ökar försäljningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige och är i dag dubbelt så stor som på nittiotalet. Och försäljningen av ekologiska varor minskar.
När maten blivit dyrare kan det vara vettigt att ta reda på vilka varor som ger störst effekt att köpa ekologiska. Ett nytt redskap från Naturskyddsföreningen gör det enklare. Med kalkylatorn ”ekoeffekten” ges snabbt en uträkning på hur mycket bekämpningsmedel och konstgödsel som besparas våra åkrar om vi byter ut en viss konventionellt producerad vara mot ekologiskt.
– Kalkylatorn är ett viktigt visuellt verktyg som vi tror kommer bli en ögonöppnare för konsumenter. När du byter till ekologiskt ger det stora positiva effekter för både djur och natur, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.
Växtprotein ingår inte
I kalkylatorn går det att klicka i och beräkna ekoeffekten inom kategorierna bröd, pasta, potatis, äpplen och päron, mjölk och grädde, hårdost, smör och margarin, ägg, fågel, griskött och nötkött. Sistnämnda ger störst ekoeffekt (ett byte till ekologiskt sparar 23 liter konstgödsel och 17 liter bekämpningsmedel per person och år), medan äpplen och päron ger minst effekt av att köpa ekologiska (sparar 0 liter konstgödsel och en liter bekämpningsmedel).
Inga importvaror ingår i beräkningarna, eftersom kalkylatorn bygger på svensk produktion. Men inte heller några vegetabiliska protein eller grönsaker. Urvalet är gjort efter varor som ”konsumeras i större mängder av svenska konsumenter” och ”gör stor skillnad att byta till eko”, skriver upphovsmakarna.
I ett förklarande avsnitt under rubriken ”Saknar du vegetariska alternativ?” skriver Naturskyddsföreningen: ”Urvalet i Ekoeffekten baseras på svensk produktion, och här är vall och spannmål de vanligaste grödorna. Men ungefär 70 procent av spannmålet som odlas går till djurfoder. I Sverige odlas såklart även andra grödor som till exempel rotfrukter, ärtor och grönsaker. Men Ekoeffekten baseras som sagt inte bara på svensk produktion utan även på vår konsumtion och nyttan av att byta till ekologiskt. Med dessa parametrar består listan till stor del av animaliska livsmedel.”
Spelar det alltså mindre roll om man byter ut grönsaker, rotfrukter och baljväxter till eko? Landets Fria frågar Jenny Ekman, sakkunnig inom jordbruk på Naturskyddsföreningen.
”Att välja ekologiskt är viktigt även när det gäller vegetabilier, så vi påstår inte att det inte spelar roll”, skriver hon i mail till Landets Fria.
Jag föreställer mig att den som bryr sig om ekologiskt även äter växtbaserat i större utsträckning, eftersom det är mindre klimatbelastande. Blir det inte märkligt att utlämna dessa uppgifter i kalkylatorn?
”Kalkylatorn inkluderar bröd, pasta och potatis, men i övrigt mycket animalier, ja. En stor anledning är att beräkningarna är gjorda på svensk produktion. Grönsaker och baljväxter odlas till stor del utomlands, och i relativt små mängder i Sverige. För att göra kalkylatorn översiktlig blev detta prioriteringen”, skriver Jenny Ekman.
Vad räknas som ekologiskt?
Inom ekologisk odling får man inte använda konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Fodret till djuren ska vara ekologiskt och till största delen odlat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vara utomhus och får utlopp för sina naturliga beteenden.
Läkemedel för djur, som antibiotika, ska användas med stor försiktighet. Om ett djur behandlas med läkemedel förlängs karenstiden innan djuret får slaktas.
Man får inte använda genetiskt modifierade organismer.
Källa: Livsmedelsverket
