Radar

Så vill forskare bygga bort ensamhet

Bänkar kan uppmuntra till spontana möten med grannar, och kan med fördel ställas ut i närheten av entréer för att göra dem mer välkomnande, enligt forskningsprojektet.

Spontana mötesplatser, bänkar, grönområden och aktiviteter i markplan – så hoppas byggbolag och bostadsforskare bygga bort ofrivillig ensamhet i ett flerbostadshus i Helsingborg.

Social gemenskap är en minst lika viktig faktor som kost, motion eller rökning när det gäller vår hälsa. Ofrivillig ensamhet påverkar oss negativt såväl psykiskt som fysiskt, och ökar risken att dö i förtid.

Nu har forskare och byggherrar tagit fram en ny bostadstyp som ska motverka ofrivillig ensamhet.

– Det vi i projektet intresserat oss för är upplevd ensamhet – att man känner sig ensam. Ensamhet kan förstås också vara helt självvalt, säger bostadsforskaren Birgitta Vitestam i en intervju på Malmö universitets hemsida.

Under stadsmässan H22 i Helsingborg i fjol gjorde hon tillsammans med en kollega 268 enkäter och 22 djupintervjuer med besökare på mässan, för att få veta hur de resonerade kring boende och ensamhet.

En 80-årig kvinna som deltog uttryckte sig så här:

– Jag gör allting ensam, jag reser […] ensam, jag bor ensam,
jag går runt på den här boutställningen ensam. Det är klart att det påverkar jättemycket. Jag känner inte någon. Jag vet inte ens om vilka som bor där jag bor.

Forskarnas frågor handlade även om hur man kunde motverka ensamhet kopplat till boende.

– Många lyfte fram grönområden, betong förstärker känslan av ensamhet. Även aktiviteter som sker i markplan och som blir en naturlig del av boendet och som man kan enkelt ansluta sig till, säger Birgitta Vitestam.

Tankarna har nu tagits tillvara på och bearbetats till en modell av ett socialt anpassat flerbostadshus kallat H22-huset. De 20 lägenheterna har olika storlek, så att man kan flytta inom fastigheten. Husets gemensamma utrymmen som en vinterträdgård kan främja sociala aktiviteter. Enligt planen ska flera gångar anläggas på väg till huset, med små ytor där man kan slå sig ner. Bänkar vid ingången och välkomnande entréer och trapphus uppmuntrar till spontana samtal med grannarna.

Tanken är även att bostaden ska vara ekologiskt hållbar, exempelvis genom att lokaler kan användas flexibelt och gemensamt i samarbete med exempelvis kommunen. Forskarna förespråkar även att man synliggör byggnadens tekniska system, för att öka medvetenheten och intresset för energi- och miljöfrågor.

Planen är nu att byggkoncernen Serneke ska bygga ett H22-hus i Helsingborg. Men eftersom grönytor, rymliga trapphus och stora entréer kostar mer än ett vanligt hus finns finansiering kvar att lösa.

– I längden leder det till ökad social hållbarhet, så långsiktigt finns det ekonomi i det för kommunen, säger Birgitta Vitestam.

Läs mer: Så kan den dödliga ensamheten minska

H22-huset

Bakom modellen för H22-huset står Serneke, Helsingborgs stad, Malmö universitet, Lunds universitet, Helsingborg stad, Öresundskraft och Sustainable Innovation. Projektet finansieras av Vinnova.

Boende och gemenskap

Några slutsatser från boendeforskarnas intervjuer och enkäter:

• Aktiviteter bidrar till känslan av att befinna sig i ett sammanhang. Det krävs dock att någon startar upp aktiviteterna för att andra ska komma med.

• Att veta vilka grannarna är ger trygghet och gemenskap.

• Gemensamma rum för aktiviteter bör vara i markplan så att det går att se att något pågår. Då blir det lätt att ansluta.

• Likhet ligger inte i ålder utan i vad du trivs med att göra. En långsiktighet genom att bo blandat i olika åldrar och livsskeden.

• En grön gård med både gemensamma ytor och mer ombonade platser kan bjuda in till både att umgås och bara sitta själv, men ändå känna gemenskap.

Källa: H22-huset – En ny bostadstyp mot ensamhet