Ofrivillig ensamhet är en lika stor riskfaktor som rökning när det gäller risken att dö i förtid – och gemenskap kan rädda liv. Därför har forskare på Högskolan i Skövde tagit fram ett utbildningsmaterial som ska öka kunskapen om hälsoeffekterna av ofrivillig ensamhet.
– Social gemenskap är ett evolutionärt arv som är oerhört betydelsefullt för vår hälsa. Faktum är att social gemenskap är en minst lika betydelsefull faktor som kost, motion, rökning och alkohol.
Det säger Martin Gellerstedt, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde i högskolans inspelade 13-minuters föreläsning om vikten av social gemenskap. Tillsammans med en enkel rapport sammanfattar föreläsningen viktigaste om ofrivillig ensamhet och betydelsen av social samvaro. I rapporten finns även tips på hur man kan jobba mot ensamhet i olika målgrupper, som att hjälpa äldre att komma igång med videosamtal, eller att göra ideella föreningar mer inkluderande genom en “lots” till första mötet.
Tanken är att materialet ska kunna användas till exempel vid en arbetsplatsträff på jobbet, eller av människor som kommer i kontakt med människor som lever i ofrivillig ensamhet.
– Idag mår människor dåligt och dör i förtid på grund av ofrivillig ensamhet. Så ska det inte behöva vara. Förhoppningsvis kan vårt utbildningskit bidra till ökad kunskap, medvetenhet och förändring, säger Pernilla Bjerkeli, projektledare och lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde i ett pressmeddelande.
Sänka trösklar till gemenskap
Ofrivillig ensamhet definierar forskarna som en känsla av att våra sociala relationer inte uppfyller våra sociala behov. Känslan upplevs besvärande och tillståndet påverkar hälsan negativt såväl psykiskt som fysiskt. Det kan upplevas som ett lågintensivt stresspåslag. Blir det långvarigt ger det kraftiga konsekvenser för hälsan. Det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och kan ge uttryck i ont i leder, rygg och mage. Ofrivillig ensamhet ökar även risken för depression och demens.
– Faktum är att vi alla kan hamna i ofrivillig ensamhet när som helst i livet, men det finns några situationer som är förknippade med ökad risk att hamna i ofrivillig ensamhet, det är exempelvis om man byter bostadsort, förlorar arbetet, blir svårt sjuk eller förlorar en partner eller nära vän, eller när man går i pension, säger Martin Gellerstedt i filmen.
Kunskapen om betydelsen av social samvaro brister på nästan alla nivåer i samhället, enligt forskarna. Som ett exempel på motsatsen lyfter forskarna Storbritannien, som genom en ensamhetsminister har ökat kunskapen om ofrivillig ensamhet och tagit ett större folkhälsogrepp om frågan.
En svårighet med åtgärder mot ensamhet är att nå ut till de som verkligen behöver det.
– Har man hamnat i ofrivillig ensamhet är det lätt att förmågan och självkänslan får sig en törn, vilket gör att det är svårt att ta steget in i social gemenskap även fast möjligheterna finns där. Här gäller det att arbeta inkluderande och skapa låga trösklar för att göra det lättare att ta klivet in i social gemenskap, säger Gellerstedt.
Se föreläsningen Social gemenskap och hälsa.
Läs rapporten Främja hälsa och förebygg ofrivillig ensamhet.
Läs även: Utbredd ensamhet bland unga män
