Radar

Virtuella stängsel kan ge möjlighet till skogsbete

Istället för att gå i en stängslad hage får nu ett antal kor prova att gå i en virtuell hage.

Virtuella stängsel, som kan göra att boskap kan beta i oländig terräng utan att den behöver stängslas in, prövas nu i Sverige. Betande djur behövs för att rädda och återskapa artrika naturbetesmarker och forskarnas försök kan bli underlag för Jordbruksverket, som ska besluta om metoden är bra för djuren.

Ett första försök med boskap inom virtuella stängsel har gjorts på en gård i Uppland förra året och det har presenterats i en ny rapport. I den sägs metoden vara ett ”snabbt, flexibelt och effektivt verktyg med stora möjligheter att underlätta och förenkla svensk betesdrift”. Den kan också göra flera naturvårdsskötselåtgärder enklare.

Ett virtuellt stängsel är en GPS-mottagare som sitter om halsen på boskap. En hage ritas in på en karta och om boskapen går utanför hagens gränser känner GPS-en av det och ger ifrån sig en varnande ljudsignal. Vänder inte djuret om får det en elektrisk stöt. Om djuret ändå rymmer får lantbrukaren ett sms om det.

– Med virtuella stängsel blir det billigare och enklare att ha djur i naturbetesmarker, som ofta är steniga och svåra att stängsla. Den nya tekniken kan revolutionera djurhållningen och det behövs när Sverige ska restaurera stora arealer naturbetesmark och nå målen i den restaureringslag som just nu förhandlas inom EU, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.

Den virtuella hagen syns i en app
Den virtuella hagen syns i en app. De vita linjerna visar GPS-gränsen och de runda vita  symboler i den vänstra bilden visar varje djur. Det går också att se var djuren betat mycket och lite. Bild: SustAinimal Reports #2 2023

Djurens mående ska undersökas

Virtuella stängsel är tillåtna i Norge där de, som LFT berättat tidigare, ger möjlighet till skogsbete. I Sverige har dock Jordbruksverket inte godkänt metoden, eftersom man vill veta om metoden påverkar djurens mående genom till exempel stress.

Forskningsförsöken som nu görs ska ge Jordbruksverket mer underlag inför ett eventuellt godkännande och resultaten hittills visar att djuren snabbt associerade ljudsignalen med de virtuella stängselgränserna för hagen och att de anpassade sig till när hagen fick nya gränser. Det gör, enligt forskarna, att betestrycket kan anpassas på platser med exempelvis en känslig växtart och de kan genom det bli viktiga för att återskapa de naturbeteshagar som fanns tidigare men som nu till stor del försvunnit.

Enligt Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF, skulle naturbetesmarken i Sverige behöva tredubblas för att vi ska leva upp till de krav EU väntas ställa på restaurering av natur i Europa.

– Vi har 450 000 hektar naturbetesmark i Sverige idag. Minst 1 miljon hektar naturbetesmark behöver restaureras i Sverige, framför allt i södra och mellersta Sverige. Mest hela södra Sverige var en kohage tidigare, men idag är det inte tillräcklig lönsamt att hålla djur på naturbete. Vi har färre betande djur idag och många föds upp i stall eller i åkerbete istället, säger hon.

Naturbetesmarker är rika på örter, fåglar, fjärilar och vildbin, men betande djur är en förutsättning för den biologiska mångfalden.

Känsliga platser kan sparas

Med GPS-övervakningen kan lantbrukaren också se exakt hur djuren beter sig i hagen och var de betar mycket. Platser med orkidéer eller andra beteskänsliga växter eller häckningsplatser för fåglar kan stängas för bete.

– Vi är just nu i full gång med att analysera djurens beteende och stressnivåer, jämfört med djur som använder vanliga elstängsel. Vi ska presentera resultaten senare i höst, säger Lotten Wahlund, doktorand på Sveriges Lantbruksuniversitet och RISE, som arbetar med försöket.

Några slutliga resultat är inte klara och försök ska fortsätta i sommar och 2024.

– Lantbrukare och naturvårdskunniga har fått information om projektet och vi efterlyser tips på hur och var vi kan testa det här ute i naturen. I år kommer vi att fortsätta tekniken i varierade miljöer, på platser där det finns naturtyper som gynnas av att betas under olika delar av året – så kallad flexibel betesdrift – som blir en del av naturvården. Det kan handla om att vissa arter behöver ett viss typ av bete eller platser där fysiska stängsel är för dyra, säger Matthew Hiron, forskare på institutionen för ekologi på Statens lantbruksuniversitet.

Enligt honom är intresset från lantbrukare stort inför tekniken och i och med de nya EU-lagar som ska ställa krav på att naturmark restaureras kan tekniken komma att bli viktig.

– I de försök vi gör nu kommer vi att få in mycket data som kan visa hur boskapen beter sig. Det kan bli ett underlag till Jordbruksverket när de ska besluta om den här tekniken ska få användas i Sverige.

Som LFT skrivit tidigare studeras i Värmland hur betesmark i skog kan hjälpa en gård att värna om sitt biokulturella arv –  den kombination av biologisk mångfald, kulturhistoriska lämningar, matproduktion och traditioner som skapats i samspel mellan människan och naturen på en plats när den brukats under hundratals eller tusentals år.

Fakta

En grupp kvigor fick under 10 veckor gå i en naturbetesmark i närheten av Österbybruk. Projektet undersökte hur inlärningen av den nya tekniken fungerar för djuren och hur det går att flytta de virtuella stängselgränserna inom hagen, för att styra betet. Projektet är ett samarbete mellan SLU, RISE och WWF.

Kostnaden för ett halsband till nötkreatur cirka 3500 kronor per år samt ett årligt abonnemang.  Lantbrukaren sparar istället in kostnader för fysiska stängsel, arbete och röjningar kring stängslen.

Så funkar tekniken:

Djuret bär ett halsband som avger ett ljud som successivt ökar i frekvens när djuret närmar sig den virtuella gränsen (GPS-linjen). Ljudet signalerar till djuret att det närmar sig gränsen för det tillåtna betesområdet. Om djuret går tillbaka till betesfållan upphör ljudsignalen. Om djuret fortsätter fram till den virtuella gränslinjen får det en lätt elstöt från halsbandet. Den elektriska stöten från halsbandet (0,2 Joule och 1,5 kV) är mycket svagare än de elstötar ett djur får vid beröring av ett vanligt elstängsel (5 Joules och 7 kV). När djuren lärt sig tekniken reagerar de enbart på ljudsignalen och får inga stötar.

Om djuret passerar det virtuella stängslet och stannar utanför den virtuella hagen slås systemet av efter 3 elstötar, och ett meddelande skickas ut om att djuret har rymt. GPS-funktionen fortsätter att fungera så att det ska gå att hitta djuret, även om det är utanför den virtuella hagen. När djuret återvänder till hagen slås systemet automatiskt på igen. Djuret får ingen signal eller stöt när det rör sig tillbaka till hagen. 
Läs den senaste rapporten här.

Källa: SLU