Radar

Forskare vill att fler ska ta vattenvägen till jobbet

Eldrivna Älvfrida och Älveli trafikerar Göta älv i Göteborg.

Mindre bullriga vägar, mindre trängsel på bussen och en härligare resväg – ändå glöms vattenvägen bort när infrastruktur planeras. Det vill initiativtagarna till ett nytt forskningsprojekt ändra på.

För att nå Sveriges miljö- och klimatmål behöver fler transporter bli fossilfria. Vattenburen kollektivtrafik har halkat efter i omställningen jämfört med den landbaserade, men fossilfri drift behöver inte bli dyrare än dagens färjor, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Den vattenburna trafiken är inte bara väldigt uppskattad av resenärerna, det finns en stor potential att både utöka antalet linjer och väsentligt minska miljöpåverkan och buller från färjorna, säger Linda Styhre, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett uttalande.

Trots färjornas stora möjligheter kommer de sällan på fråga när kollektivtrafik planeras. Därför ska IVL tillsammans med KTH, konsultbolaget Trivector och organisationen Vattenbussen nu genomföra ett forskningsprojekt för att reda ut vad som saknas innan färjor betraktas som lika relevanta som landbaserad trafik.

– Vattenvägen är en naturlig infrastruktur som redan finns på plats och som enkelt kan tas i bruk när kapaciteten tryter. Den kräver varken tunga investeringar eller någon stor underhållsbudget för att kunna användas, säger Vattenbussens Susanna Hall Kihl.

Färjan har fördelen att klimatavtrycket nästan uteslutande kommer från trafikeringen.

– Ofta tänker vi enbart på miljöpåverkan från fordon och fartyg i trafik men stora klimatavtryck uppstår ju även vid anläggning av vägar, räls och tunnlar, säger Linda Styhre.

Redan idag trafikerar eldrivna färjor kortare sträckor i exempelvis Stockholm och Göteborg, och i april sattes världens första vätgasdrivna färja i drift i norska Stavanger, som Landets Fria Tidning tidigare berättat om.

Vätgasdrivna Hydra trafikerar norska Hjelmeland, Spikaland och Nesvik nordost om Stavanger sedan i april 2023
Vätgasdrivna Hydra trafikerar norska Hjelmeland, Spikaland och Nesvik nordost om Stavanger sedan i april 2023. Det är världens första vätgasdrivna färja. Foto: Norled
Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.