En norsk färja blir världens första att drivas på flytande väte, och närmar sig därmed nollutsläpp.
– Det säger något om det tekniksprång som nu har gjorts för sjöfartsnäringen, säger Erlend Hovland, teknisk chef på Norled som driver färjan MF Hydra.
Dagens färjor drivs som regel med fossila bränslen och är stora utsläppsbovar. Räknat per person och kilometer har färjor inte sällan högre utsläpp än flyget, enligt sajten Klimatsmart semester, vars beräkningar gjorts av forskare från bland annat Chalmers.
Nu har norska rederiet Norled tagit ett stort steg närmre nollutsläpp, genom att sätta världens första vätgasdrivna färja i drift. Färjan som bär namnet Hydra är 82 meter lång och kan transportera 300 passagerare och 80 bilar. Rutten går mellan Hjelmeland, Spikaland och Nesvik nordost om Stavanger.
Heidi Wolden, vd för Norled kallar dagen historisk.
– Flytande väte kan spela en viktig roll som ett utsläppsfritt bränsle för sjöfart, och vi ser fram emot att användningen av vätgas kommer igång och börjar användas över hela världen, säger hon i ett uttalande.
Vätet är en bärare av lagrad energi från exempelvis sol- och vindkraft. Bränsleceller omvandlar energin till el som driver färjans motorer. Utsläppet från färjan blir endast vatten – förutsatt att vätgasen framställts med förnybar energi, vilket är fallet när det gäller Hydra.
Vätgas har bedömts ha stor potential för att driva lastbilar, flyg och färjor, eftersom batterierna för dessa tunga transportmedel begränsar räckvidden.
– Vi ser vätgas som ett sätt att möjliggöra längre rutter för eldrivna fartyg med batterier, och för längre sträckor, säger Norleds Heidi Wolden.
Även i Sverige finns planer på att driva färjetrafik med vätgas. Gotlandsbolaget som idag kör Destination Gotland har för avsikt att 2030 trafikera ön med vätgasdrivna färjan Gotland horizon, som tar 1900 passagerare och 600 personbilar. Sträckan är många gånger längre än Hydras rutt.
Läs mer: Även grön vätgas påverkar klimatet
Fossil vätgas vanligast
Det finns flera sätt att tillverka vätgas med olika mycket koldioxidutsläpp. De ges ofta olika färgbeteckningar.
Grå vätgas
Den i dag vanligaste och billigaste metoden är att tillverka vätgas från fossil naturgas (gasreformation) eller genom förgasning av andra bränslen. Över 99 procent av vätgasen som tillverkas i Europa är grå.
Blå vätgas
Tillverkas av fossil naturgas men koldioxiden fångas in och antingen lagras eller används som råvara i andra processer, så kallad CCS. Hur mycket man lyckas fånga in varierar. I EU:s färdplan kallas denna typ ”koldioxidsnål vätgas”. Med CCS kan CO-utsläpp från gasreformation och förgasning minskas med 50–95 procent. Någon slutgiltig lagringslösning för koldioxiden finns inte på plats i dag.
Grön vätgas
Tillverkas genom elektrolys av vatten med hjälp av förnybar energi. I elektrolysanläggningen delas vattnet upp i väte och syre, något som kräver stora mängder förnybar el, vilket är största begränsningen för grön vätgas i dag. Ett annat sätt att tillverka vätgas som brukar klassas som grön är förgasning av biomassa, som jordbruksavfall.
Rosa vätgas
Rosa vätgas skapas också genom elektrolys, men med energi från kärnkraft. Frankrike planerar att storsatsa på denna typ.
