Ett ton vätgas som släpps ut kan påverka klimatet lika mycket som tre ton koldioxid. Det säger Richard Derwent som nyligen publicerat resultatet av en undersökning som han utfört tillsammans med en kollega vid det amerikanska University of Wyoming.

– Vätgasen påverkar hur den kraftfulla klimatgasen metan bryts ner i atmosfären, säger Richard Derwent.

Metan påverkar klimatet flera gånger mer än motsvarande mängd koldioxid, men under en begränsad tid. När vätet tillkommer, så tar det längre tid och klimatskadan ökar. Även vätgas som framställs med förnybar energi, som el från vindkraft, kan alltså ge negativ klimatpåverkan.

– Jag är trött på att läsa om att vätgas är ett rent bränsle och att det inte finns någon mlijöpåverkan från det, säger Richard Derwent.

Förutom bränsle finns det också planer på att använda mer vätgas för att framställa stål. Problemet uppstår när gasen läcker. Hur illa det blir, beror på hur mycket som läcker ut.

– När det framställs av förnybar el är det ett underbart bränsle, om det inte läcker. Men blir läckaget katastrofalt stor kan det leda till en skenande klimateffekt, säger han.

Mer kunskap behövs

Richard Derwent och hans kollega har nu försökt få en uppfattning om hur mycket som läcker, genom att undersöka läckage från naturgasledningar i Storbritannien och USA. De har kommit fram till att siffrorna är osäkra. Det kan handla om någon procent och då blir klimatpåverkan inte så stor. Men det kan också bli mer.

Vätgas läcker möjligtvis mer än vad naturgasen gör. En orsak är att trycket i ledningarna måste bli högre, eftersom vätgasen ger mindre energi i förhållande till volymen. Hur stor effekten av läckaget kan bli vet han alltså inte säkert. Hans slutsats blir att mänskligheten behöver lära sig mer om vätgasen om den ska bli avgörande för klimatomställningen.

–  Till att börja med borde någon börja mäta hur mycket som finns i atmosfären nu, för att skapa en baslinje för framtida läckage. Vätets påverkan på metan-molekyler borde också studeras bättre, säger han.

Richard Derwent publicerade en studie om vätgas redan år 1996, när han var anställd hos Imperial College. Numera är han konsult.

Även Steven Hamburg vid amerikanska Environmental Defense Fund har lyft problemet. Han var tidigare en av huvudförfattarna inom FN:s klimatpanel IPCC.

– Vätgas är en kraftfull kortlivad indirekt växthusgas som är 200 gånger mer kraftfull än koldioxid, om den släpps ut, säger Steven Hamburg till nyhetsbrevet Euractiv.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.