Så vill de göra omställningsrörelsen mer inkluderande

Under de senaste åren har den svenska omställningsrörelsen tvingats till självrannsakan. Spegelbilden dominerades av vit, heterosexuell medelklass – som dessutom dragit till sig extremhögern, något Landets Fria Tidning tidigare skrivit om.

– Det underliggande problemet, som får effekten att det blir en homogen och privilegierad grupp som lockar extremhögern, är att den svenska omställningsrörelsen inte tillräckligt har prioriterat frågor om social rättvisa som en nödvändig del av omställningen, säger Abigail Sykes, journalist, översättare och pedagog och medarbetare i Omställningsbyrån.

Frågan om vilka som borde inkluderas i rörelsen skapade en uppslitande debatt inom rörelsen.

– Vi ville svara konstruktivt på det samtalet och såg att det behövdes mer kunskap om social rättvisa bland omställare, säger Abigail Sykes.

Resultatet blev en digital samtalsserie i ämnet, som genomfördes tillsammans med Studiefrämjandet. Samtal som nu stöpts om till ett studiematerial. Omställningsbyrån definierar social rättvisa som ”en rättvis fördelning av rikedom, möjligheter och privilegier”. Bland talarna finns Soraya Post som pratar om antiziganism, Luie Romero Brodin som pratar om varför och hur vita personer ska jobba aktivt mot rasism och Stefan Mikaelsson om samers rättigheter.

– Det finns information om de här ämnena på många ställen, men det är viktigt att vi som aktör inom omställningsrörelsen är tydliga med att arbete mot antisemitism, dekolonisering och andra former av social rättvisa är en del av omställningen. Det behöver inte kopplas direkt till miljöfrågor, säger Abigail Sykes.

”Inte fastna i att sitta och trösta varandra”

Studiematerialet är gratis att använda och innehåller länkar till inspelade föreläsningar av olika omfattning. Inom ämnet antisemitism föreläser Ylva Lundkvist Fridh som är ekonomihistoriker och expert inom lokala ekonomier. Hon är tredje generationens förintelseöverlevare och lämnade föreningen Omställnings­nätverket efter att hon uppfattade att antisemitiska budskap hade börjat frodas där. I webbinariet berättar Ylva Lundkvist Fridh varför hon deltar:

– Det här är inte det jag brukar prata om, men det känns angeläget att vara med i samtalet eftersom jag med oro har sett antisemitiska uttryck när jag rör mig i de här kretsarna, kring hållbarhet, rättvis ekonomi, hållbar utveckling och miljörörelsen. Och jag är ju lite känslig för såna uttryck på grund av min släkts historia, att så många mördades under Förintelsen. Larmet går igång för mig när jag ser sånt, och det vill jag att det ska göra för fler personer.

Föreläsningarna följs av ett par frågor eller övningar att arbeta med, där första frågan är ”Hur känner jag när jag hör [namnet på föreläsaren] prata om det här?”

Inspirationen till att arbeta med medkänsla kommer från ekofilosofen och aktivisten Joanna Macy. Hennes metod kallas The Work that reconnects, och ett av stegen är att hedra vår smärta för världen, berättar Abigail Sykes.

– Det är viktigt att ge plats åt våra känslor inför det som är jobbigt och tillåta oss att känna dem. För att känslorna säger nåt viktigt om att vi bryr oss. Ibland behöver vi få vara i känslorna. Men vi kan inte fastna i att bara sitta och trösta varandra. Så andra frågan är ”hur kan jag engagera mig?”, säger hon och fortsätter:

– Att få sprida kunskap och uppmuntra till reflektion är fint, men det måste leda till handling. Vi vill se förändring, naturligtvis – i hela samhället. Det här blir en liten del. Det kan vara att du säger ifrån nästa gång du hör nåt rasistiskt eller antisemitiskt, eller ännu hellre, engagerar dig i en organisation som jobbar med frågorna.

I materialet finns också förslag på en tydlig struktur för samtalet, där ordet fördelas i rundor med lika mycket tid för varje person, och ingen får avbryta talaren.

– Vi har god erfarenhet av att var och en får tala själv utan att bli avbruten eller kommenterad. Det fördjupar samtalet och skapar trygghet. Att fördela taltiden gör att alla får ta samma plats – det är en viktig rättvisefråga i sig, säger Abigail Sykes.

Fotnot: Abigail Sykes har tidigare skrivit för Landets Fria Tidning. Ylva Lundkvist Fridh har varit fristående krönikör.